sjukbyxer
vi har traskat hand i hand några år nu.
tagit dagarna, andats, varit glada med solen - allt det där. ni vet.
vi har haft samma mål och lagt ner våra själar i att lyckas.
det gör ju bara sådär ont när någon av oss faller.
för hur lite man vill är det oundvikligt att inte dra med den andra.
för det är lite som om händerna vägrar släppa.
i nuläget kan det nog inte vara mer lika.
inga fall. men jag håller dig hårt nu.
sandru jag bet av alla naglar idag. verkligen alla.
förutom på långfingrarna -de hade ju redan gått sönder-
det värsta var nog att de blivit så starka bara.
det gjorde ont bara att bita i dem - ändå slutar man inte förrän alla är av. yes..
så långt uppehåll som denna gången har jag aldrig haft innan.
nu lär det dröja till årsskiftet (minst) innan de ens är i närheten av tidigare längd.
bra jobbat. bra jobbat.
btw, värt att jag innan filade ner alla naglar till rimlig längd.
från ingenstans kom ett så roligt minne tillbaka till mig förut idag.
längtar tillbaka till spanien sommaren 2006.
då man fortfarande var så liten i sättet att tänka, fortfarande 18 år. känns som en evighet.
(ok, skulle kanske inte kalla mig mogen nu haha, men inte på samma sätt som då)
jag fann min favorit i affären under där vi bodde.
efter någon vecka på stället gav jag honom en lapp.
you are cute.
haha, vi ser ju. vilken nivå det låg på.
hur den lappen sedan blev nåt annat.
hur jag sista kvällen inte pallar att gå ner och skickar lillen.
stackars stackars lillen. hahaha
-ok, det här är nåt som stannar mellan oss. man behöver inte berätta allt för mamma o pappa.
- asså hanna, jag tycker verkligen inte om det här.
- skit i det. bara gör det.
jag har fortfarande dåligt samvete för att jag pressade honom.
så hårt, så länge.
men jag kan fortfarande inte låta bli att skratta åt hans min när han går dit.
när jag tänker tillbaka längtar jag nog tillbaka till hela den sommaren.
a tribute till sommren 2006 alltså.
haha förlåt vännen. kunde inte låta bli den sista bilden bara!
en eloge om du pallat hela vägen hit.
cheers mate.
love
00.30
- ehh.. hej..
- hej mattias
- mm.. hallå
- hej, det är hanna. förlåt att jag ringer så sent.
- mm..
bussen åkte förbi mig.
fem minuter före utsatt tid.
sista nattbussen.
tack för den.
ringer västtrafik nu.
västtrafik suger balle.
min placering som nr. 2 i kö verkar vara en evig placering.
hur mycket vi än bråkar,
hur jobbig jag än tycker att han är ibland.
hur elak jag än är mot honom.
så finns han alltid där.
kom hem tryggt och säkert,
hela vägen till dörren.
och jag var inte ens värd det.
gissa om jag kommer bli trevligt bemött eller inte..?
- ehh.. hej..
- hej mattias
- mm.. hallå
- hej, det är hanna. förlåt att jag ringer så sent.
- mm..
bussen åkte förbi mig.
fem minuter före utsatt tid.
sista nattbussen.
tack för den.
ringer västtrafik nu.
västtrafik suger balle.
min placering som nr. 2 i kö verkar vara en evig placering.
hur mycket vi än bråkar,
hur jobbig jag än tycker att han är ibland.
hur elak jag än är mot honom.
så finns han alltid där.
kom hem tryggt och säkert,
hela vägen till dörren.
och jag var inte ens värd det.
gissa om jag kommer bli trevligt bemött eller inte..?
höstluggens återkomst
vi frågar oss så mycket.
eller rättare sagt - jag ska inte dra alla över en kam.
jag frågar mig mycket.
men hur mycket orkar vi vänta på skörden?
eller har vi faktiskt rätt att kräva skörd?
är det nåt man kan ta för givet ska komma?
är vi helt enkelt för bortskämda och väntar oss för mycket?
tankarna har gått i salt nu det senaste.
saltet äter upp oss - oss som väjer oss för det vill säga.
dagens största i-landsproblem:
jag har klippt lugg.
höstlugg, den omtjatade luggen.
på vägen kände jag,
ska jag verkligen tanka ner den nu igen
- precis lagom till att den växt ut?
nej jag gör det inte.
jag bangar i år.
jag vill inte ha mer lugg.
-hej vad ska du göra då, bara toppa och slinga?
-ja. och så ska jag klippa lugg.
why god why?
höstlugg har blivit mitt nya tvång.
jag måste göra mig av med det.
nästa år baby. let's keep the lugg.
sleep tight folks
eller rättare sagt - jag ska inte dra alla över en kam.
jag frågar mig mycket.
men hur mycket orkar vi vänta på skörden?
eller har vi faktiskt rätt att kräva skörd?
är det nåt man kan ta för givet ska komma?
är vi helt enkelt för bortskämda och väntar oss för mycket?
tankarna har gått i salt nu det senaste.
saltet äter upp oss - oss som väjer oss för det vill säga.
dagens största i-landsproblem:
jag har klippt lugg.
höstlugg, den omtjatade luggen.
på vägen kände jag,
ska jag verkligen tanka ner den nu igen
- precis lagom till att den växt ut?
nej jag gör det inte.
jag bangar i år.
jag vill inte ha mer lugg.
-hej vad ska du göra då, bara toppa och slinga?
-ja. och så ska jag klippa lugg.
why god why?
höstlugg har blivit mitt nya tvång.
jag måste göra mig av med det.
nästa år baby. let's keep the lugg.
sleep tight folks
långa nätter
sömnlösa kvällar kills.
på riktigt.
man ska inte vara för snabb i att säga att det bara kan bli bättre.
när jag trodde måndagen var över hade jag verkligen fel.
jag somnade inte förrän 4.
och till det kom de härliga utslagen tillbaka den natten.
adorable!!
jag vet inte vad det är jag lyckats med.
eller varför jag börjat med denna dumma ovana.
eller om det nu är nåt sånt.
-försöker finna vettig dygnsrytm. det går väl sådär-
tröttsamt är vad det är i vilket fall som helst.
jag vet inte vad det är man förväntar sig egentligen.
eller varför det är så irriterande att inte kunna somna.
kanske att jag vet att det blir jobb nästan tio timmar imorn,
därefter packa för att sedan åka med tåget 8 på lördagmorgon.
kan det vara nåt sånt?
helgen kan inte bli annat än bra.
en tripp till charlestown är det som väntar.
nån fyller år -undra om det kan vara maria hansson?-
vi ska göra charlestown by night.
det är ett tagsen nu tjejör.
dags att tänka sängväg igen?
pussiluss
på riktigt.
man ska inte vara för snabb i att säga att det bara kan bli bättre.
när jag trodde måndagen var över hade jag verkligen fel.
jag somnade inte förrän 4.
och till det kom de härliga utslagen tillbaka den natten.
adorable!!
jag vet inte vad det är jag lyckats med.
eller varför jag börjat med denna dumma ovana.
eller om det nu är nåt sånt.
-försöker finna vettig dygnsrytm. det går väl sådär-
tröttsamt är vad det är i vilket fall som helst.
jag vet inte vad det är man förväntar sig egentligen.
eller varför det är så irriterande att inte kunna somna.
kanske att jag vet att det blir jobb nästan tio timmar imorn,
därefter packa för att sedan åka med tåget 8 på lördagmorgon.
kan det vara nåt sånt?
helgen kan inte bli annat än bra.
en tripp till charlestown är det som väntar.
nån fyller år -undra om det kan vara maria hansson?-
vi ska göra charlestown by night.
det är ett tagsen nu tjejör.
dags att tänka sängväg igen?
pussiluss
finally måndag's over
inte min start på veckan - om man får välja.
synd att man inte får det.
jag vaknade oförskämt sent.
sov kanske ikapp helgens förlorade timmar?
och därefter tog det lång tid att vakna 'på riktigt'.
jag lipade till sjunde himlen - säg inget, i know
jag vet inte varför jag kollade på avsnittet ens.
har sett det innan, och vet hur jag reagerar.
jag ser mig själv i mary.
hon är så vacker (det är inte där jag ser likheten)
så fel det sen kan gå.
sen flöt dagen på och det var dags för:
hannu's doin' da house
veckans höjdpunkt!
i vanliga fall.
det gick så sjukt dåligt.
så bra placerad som jag stod också fick hela dansforum bekräftat:
ja, det är faktiskt ett ufo med på houseklassen. vad iallsindar gör hon här?!
lyckades få till nån märklig rörelse så höger ryggsida,
precis längst ner, ovanför asset bestämde sig för att strejka.
hej hej vi haltar hem.
nu är det kväll.
jag har varit fett okristlig och tittat på roast på berns.
jag förstår inte varför jag gillar det så asså.
way to grovt för mig, but i love it!!
har dock en himla huvudvärk nu,
antar att det är mitt straff.
guess i deserves it.
nog med klagomål härifrån.
för idag.
det kan ju bara bli bättre tilll imöra. eller?
peace and love
synd att man inte får det.
jag vaknade oförskämt sent.
sov kanske ikapp helgens förlorade timmar?
och därefter tog det lång tid att vakna 'på riktigt'.
jag lipade till sjunde himlen - säg inget, i know
jag vet inte varför jag kollade på avsnittet ens.
har sett det innan, och vet hur jag reagerar.
jag ser mig själv i mary.
hon är så vacker (det är inte där jag ser likheten)
så fel det sen kan gå.
sen flöt dagen på och det var dags för:
hannu's doin' da house
veckans höjdpunkt!
i vanliga fall.
det gick så sjukt dåligt.
så bra placerad som jag stod också fick hela dansforum bekräftat:
ja, det är faktiskt ett ufo med på houseklassen. vad iallsindar gör hon här?!
lyckades få till nån märklig rörelse så höger ryggsida,
precis längst ner, ovanför asset bestämde sig för att strejka.
hej hej vi haltar hem.
nu är det kväll.
jag har varit fett okristlig och tittat på roast på berns.
jag förstår inte varför jag gillar det så asså.
way to grovt för mig, but i love it!!
har dock en himla huvudvärk nu,
antar att det är mitt straff.
guess i deserves it.
nog med klagomål härifrån.
för idag.
det kan ju bara bli bättre tilll imöra. eller?
peace and love
mår som jag förtjänar - som vanligt
man vill väl inte inse att kroppen reagerar som en 90-årings helt enkelt.
efter en helg med för få timmars sömn sitter jag här - utslagen.
till viss del kanske det beror på att dagens första måltid inte intagits än.
men snart.
ska bara se om viljan att käka kommer tillbaka - igen..
veckan som gått har inte varit kind of min vecka.
märkligt när en hel vecka (mer eller mindre) bestämmer sig för att enbart fucka upp.
men det är ju bra att jag fick den veckan,
så slapp nån annan få den.
jag tror inte det har stått still såhär, nångång förr faktikst.
jag kan inte säga att jag gillar det.
eller ogillar det.
tror dock en rastlöshet bygger en borg inombords just nu.
kanske en borg som ska hålla ute kylan.
kanske en borg som vägrar släppa ut kylan.
jag vet faktiskt inte vilket.
peace out folks
efter en helg med för få timmars sömn sitter jag här - utslagen.
till viss del kanske det beror på att dagens första måltid inte intagits än.
men snart.
ska bara se om viljan att käka kommer tillbaka - igen..
veckan som gått har inte varit kind of min vecka.
märkligt när en hel vecka (mer eller mindre) bestämmer sig för att enbart fucka upp.
men det är ju bra att jag fick den veckan,
så slapp nån annan få den.
jag tror inte det har stått still såhär, nångång förr faktikst.
jag kan inte säga att jag gillar det.
eller ogillar det.
tror dock en rastlöshet bygger en borg inombords just nu.
kanske en borg som ska hålla ute kylan.
kanske en borg som vägrar släppa ut kylan.
jag vet faktiskt inte vilket.
peace out folks
tillbaka till att krossa kylan
såhär minns jag att hösten kom till värmland.
fattar inte varför den ska ta oss med storm här nere i år.
what's the thing 'bout coldness?
jag tror dock jag faller för kylans kraft ibland
- allt som oftast och bara låter den omsluta.
för visst är det ganska enkelt,
att frysa.
frysa in på märgen och ändå sitta still.
man känner ju,ställer jag mig upp och gör nåt åt saken kan det bli bättre.
ändå väljer man att sitta kvar.
och frysa.
kinda sick..
jag och kakan vågade oss ut i kylan.
efter ett tag kom konstaterandet
- nu fryser jag inte längre!!
- nej, jag tycker det är skönt.
- nja..
skönt vet jag inte.
men vi tog bort kylan - om så för ett tag.
peace and love folks
fattar inte varför den ska ta oss med storm här nere i år.
what's the thing 'bout coldness?
jag tror dock jag faller för kylans kraft ibland
- allt som oftast och bara låter den omsluta.
för visst är det ganska enkelt,
att frysa.
frysa in på märgen och ändå sitta still.
man känner ju,ställer jag mig upp och gör nåt åt saken kan det bli bättre.
ändå väljer man att sitta kvar.
och frysa.
kinda sick..
jag och kakan vågade oss ut i kylan.
efter ett tag kom konstaterandet
- nu fryser jag inte längre!!
- nej, jag tycker det är skönt.
- nja..
skönt vet jag inte.
men vi tog bort kylan - om så för ett tag.
peace and love folks
mår som jag förtjänar - igen
mamma nyvaken, går på toaletten
- kommer du hem nu?!
- ehh, ja..
- har du varit i närheten? det går väl inga bussar nu?
- mm..
lilla mamma.. lilla lilla mamma.
vi lever i två vitt skilda världar du och jag.
jag gick ändå upp oförskämt tidigt imorse,
trots att klockan passerat 7.
vilket annars är kriteriet på för tidigt.
det funkade bra till en början,
de första timmarna i vaket tillstånd.
därefter har jag inte vetat om jag varit vaken eller inte,
och måendet tog en annan väg än den glada.
och jag vet - skrik det bara till mig -
jag förtjänar det - igen
ska försöka få en vettig sömn till natten ändå.
och förhoppningsvis få en något bättre start på veckan.
peace out
- kommer du hem nu?!
- ehh, ja..
- har du varit i närheten? det går väl inga bussar nu?
- mm..
lilla mamma.. lilla lilla mamma.
vi lever i två vitt skilda världar du och jag.
jag gick ändå upp oförskämt tidigt imorse,
trots att klockan passerat 7.
vilket annars är kriteriet på för tidigt.
det funkade bra till en början,
de första timmarna i vaket tillstånd.
därefter har jag inte vetat om jag varit vaken eller inte,
och måendet tog en annan väg än den glada.
och jag vet - skrik det bara till mig -
jag förtjänar det - igen
ska försöka få en vettig sömn till natten ändå.
och förhoppningsvis få en något bättre start på veckan.
peace out
bär mig - igen
du som bar mig igenom, bär mig igen, bär mig nu och bär mig ända hem.
eller? snälla.
jag har köpt mig lycka nu i veckan.
kläder har jag i överdrivna mängder,
ändå har den materialistiska delen av mig än en gång fått sitt.
det var inga stora summor, but still.
det fortfarande mystiska vykortet
(även om jag har mina aningar numera vem det kan ha varit ifrån)
för några år sedan med raderna
'låt oss inte tröttna på att göra det som är rätt,
när tiden är inne får vi skörda,
bara vi inte ger upp'
har fastnat.
så länge vi väljer att inte ge upp alltså.
hur länge orkar vi göra rätt?
finns det nån tid som är mer eller mindre rimlig att få skörda på?
kan man få nån form utav tecken såhär lite i förväg,
på att det faktiskt blir någon skörd i år?
peace out
eller? snälla.
jag har köpt mig lycka nu i veckan.
kläder har jag i överdrivna mängder,
ändå har den materialistiska delen av mig än en gång fått sitt.
det var inga stora summor, but still.
det fortfarande mystiska vykortet
(även om jag har mina aningar numera vem det kan ha varit ifrån)
för några år sedan med raderna
'låt oss inte tröttna på att göra det som är rätt,
när tiden är inne får vi skörda,
bara vi inte ger upp'
har fastnat.
så länge vi väljer att inte ge upp alltså.
hur länge orkar vi göra rätt?
finns det nån tid som är mer eller mindre rimlig att få skörda på?
kan man få nån form utav tecken såhär lite i förväg,
på att det faktiskt blir någon skörd i år?
peace out
vi skriver för att överleva - igen
ett slag i magen - igen.
som tomas sjädin sa idag:
tillbaka till det svarta hålet - igen.
inget svart hål nu.
bara ett slag i magen.
men det ska man väl klara av..?
marcus birro ikväll.
fantastiska människa.
såg på hans blogg 18.55 att han skulle komma hit,
till lilla lilla mölndal 20.00
shit. asså på riktigt. shit.
fylld av lite hopp.
hopp tillbaka till den slagna magen.
jonathan j - sken med sin närvaro igår.
jag vet inte vad det är med mig,
varför jag blivit så sjukt blödig.
men texterna blir så verkliga, så starka när det 'på riktigt'
och där står man,
ens värdig att ta till sig de vackra orden?
viktigast denna helgen är ändock att vi barnvälsignat lilla vilma.
efteråt bjöds det på kalas hos familjen bjerendal.
världens just nu vackraste familj - alla kategorier.
så mycket kärlek i en liten kropp.
så mycket hopp i små små fingrar.
så mycket av allt.
nu säger magkänslan att det är tid för nåt helt annat än att sitta här.
peace out
som tomas sjädin sa idag:
tillbaka till det svarta hålet - igen.
inget svart hål nu.
bara ett slag i magen.
men det ska man väl klara av..?
marcus birro ikväll.
fantastiska människa.
såg på hans blogg 18.55 att han skulle komma hit,
till lilla lilla mölndal 20.00
gissa vem som fick med mamma dit?
shit. asså på riktigt. shit.
fylld av lite hopp.
hopp tillbaka till den slagna magen.
helgen i övrigt har mestadels varit fantastisk.
det blir höstluggen i år..
jonathan j - sken med sin närvaro igår.
jag vet inte vad det är med mig,
varför jag blivit så sjukt blödig.
men texterna blir så verkliga, så starka när det 'på riktigt'
och där står man,
ens värdig att ta till sig de vackra orden?
viktigast denna helgen är ändock att vi barnvälsignat lilla vilma.
efteråt bjöds det på kalas hos familjen bjerendal.
världens just nu vackraste familj - alla kategorier.
så mycket kärlek i en liten kropp.
så mycket hopp i små små fingrar.
så mycket av allt.
nu säger magkänslan att det är tid för nåt helt annat än att sitta här.
peace out
ERIK HASSLE - MY MAN
fråga varken mig eller skruttan hur många gånger under igårkväll frasen
- asså han är sååååå HET!!
blev sagd.
heelt sjukt.
helt sjukt bra,
och så sjuuuuukt het människa.
man he's hot. for sure. GRRR!
sättet han rör sig på, för sig på scen -allt.
gosh..
ikväll blir det jonathan j. med bettan!!
alla år av väntan - finally.
ibland har man det bara för bra.
over and out
- asså han är sååååå HET!!
blev sagd.
heelt sjukt.
helt sjukt bra,
och så sjuuuuukt het människa.
man he's hot. for sure. GRRR!
sättet han rör sig på, för sig på scen -allt.
gosh..
jag är kär..
alla år av väntan - finally.
ibland har man det bara för bra.
over and out
konserthelg
igen!
fredag; erik hassle
lördag; jonathan johansson
YEY!!
kan inte bli annat än bra.
köss o kram
fredag; erik hassle
lördag; jonathan johansson
YEY!!
kan inte bli annat än bra.
köss o kram