bara dårar rusar in
jag har precis träffat världens finaste barn.
allas vår egen lilla tjej är så fylld av kärlek.
den räcker och blir över till oss som behöver.
jag vet, jag kan tjata på om henne in i oändligheten.
vackra, vackra barn.
behöver vid detta läget trolgtvis inte nämna att jag fortfarande inte kan ladda upp filmer.
men gör det ändå.
här har ni honom.
http://www.youtube.com/watch?v=y5vcKVjFM9A
- åhh. btw, behöver jag nämna att jag och kajsa var där?
det blir doin' the house dance hela kvällen,
kan inte bli annat än bra.
peace out
allas vår egen lilla tjej är så fylld av kärlek.
den räcker och blir över till oss som behöver.
jag vet, jag kan tjata på om henne in i oändligheten.
vackra, vackra barn.
behöver vid detta läget trolgtvis inte nämna att jag fortfarande inte kan ladda upp filmer.
men gör det ändå.
här har ni honom.
http://www.youtube.com/watch?v=y5vcKVjFM9A
- åhh. btw, behöver jag nämna att jag och kajsa var där?
det blir doin' the house dance hela kvällen,
kan inte bli annat än bra.
peace out
du skall icke ljuga
vad är bäst vänner,
att böja sig för sanningen - tala i osanning då vi gör det för att skydda någon annan.
att böja sig för sanningen - tala i osanning då vi gör det för att skydda en själv.
att böja sig för sanningen - tala i osanning då vi gör det med tanken
'det man inte vet har man inte ont av. han/hon mår bättre av att inte veta'
eller ska vi vara ärliga och tala sanning.
oavsett vad?
mamma.
vi konstaterar det allt som oftast.
vi lever i två olika världar du och jag.
lilla lilla mamma.
om vi är inne på att vandra sida vid sida är det du som fått de värsta slagen i magen.
efter alla år.
vi vandrar fortfarande sida vid sida.
trots allt.
om vi talar om trofast, oändlig kärlek,
men fokuserar på den jordiska.
är det såhär den fungerar?
blir den nångång tydligare än såhär?
well vänner.
ikväll blir det house för hela slanten.
peace out folks
att böja sig för sanningen - tala i osanning då vi gör det för att skydda någon annan.
att böja sig för sanningen - tala i osanning då vi gör det för att skydda en själv.
att böja sig för sanningen - tala i osanning då vi gör det med tanken
'det man inte vet har man inte ont av. han/hon mår bättre av att inte veta'
eller ska vi vara ärliga och tala sanning.
oavsett vad?
mamma.
vi konstaterar det allt som oftast.
vi lever i två olika världar du och jag.
lilla lilla mamma.
om vi är inne på att vandra sida vid sida är det du som fått de värsta slagen i magen.
efter alla år.
vi vandrar fortfarande sida vid sida.
trots allt.
om vi talar om trofast, oändlig kärlek,
men fokuserar på den jordiska.
är det såhär den fungerar?
blir den nångång tydligare än såhär?
well vänner.
ikväll blir det house för hela slanten.
peace out folks
kärlek en söndagkväll
hemma.
lillen ligger i sängen.
- heeeej gubben!!
- .. hej..
- godnatt min lille vän
här får han världens längsta kram
- god natt hanna
tio minuter senare.
- nämen är du fortfarande vaken, då ska du få en godnattkram till!
- suck .. tack vad snäll du är.
vet inte om jag ska tycka synd om honom eller inte.
vet bara att jag älskar honom.
over and out
din trofasta kärlek
klockan ringde 5.20 imorse.
jag brukar förbereda mig mentalt hela veckan inför såna tidiga mornar.
tur i oturen att det var en tisdag nu, så man slapp många dagar i förberedelse..
på cykeln till jobbet (btw, svinkall morgon) funderade jag kring det lilla,
som så lätt blir så stort.
vet inte om man känner att man lever som mest, eller minst såna här dagar.
man är så trött att kroppen, medvetandet befinner sig långt bort från den man faktiskt är.
tankeverksamheten förminskas och blir.. konstig.
samtidigt är det kanske då man känner som mest att man faktiskt lever.
eller jag vet inte.
vi sjunger om trofast kärlek.
som aldrig tar slut, som är ny varje morgon.
tillbaka till det där med skörden vänner.
tror vi på den trofasta kärleken in i slutet,
trots att skörden känns onårbar?
eller har vi inte tålmod nog att invänta skörden?
imorn ska jag fara hem till chriss.
fantastiskt att vi fann varann.
eller fann och fann, vi hade nog inget val,
men det är det som är så underbart!
det ovalbara kan bara bli så rätt.
att vi bara råkar vara de käras närmsta.
vi har gått bredvid varann (från och till bör tilläggas) i tio år nu.
till helgen blir det tid att go by train. igen.
sj lever på oss.
surt bara att det inte känns ömsesidigt..
det blir en tripp uppåt, in i skogen.
gamla skolan, gamla klassen, vänner.
fest på logen - ni hör ju lantkänslan, but how we love it!
for sure.
jag försöker tänka att det är tålamod som saknas.
eller?
pussiluss!
jag brukar förbereda mig mentalt hela veckan inför såna tidiga mornar.
tur i oturen att det var en tisdag nu, så man slapp många dagar i förberedelse..
på cykeln till jobbet (btw, svinkall morgon) funderade jag kring det lilla,
som så lätt blir så stort.
vet inte om man känner att man lever som mest, eller minst såna här dagar.
man är så trött att kroppen, medvetandet befinner sig långt bort från den man faktiskt är.
tankeverksamheten förminskas och blir.. konstig.
samtidigt är det kanske då man känner som mest att man faktiskt lever.
eller jag vet inte.
vi sjunger om trofast kärlek.
som aldrig tar slut, som är ny varje morgon.
tillbaka till det där med skörden vänner.
tror vi på den trofasta kärleken in i slutet,
trots att skörden känns onårbar?
eller har vi inte tålmod nog att invänta skörden?
imorn ska jag fara hem till chriss.
fantastiskt att vi fann varann.
eller fann och fann, vi hade nog inget val,
men det är det som är så underbart!
det ovalbara kan bara bli så rätt.
att vi bara råkar vara de käras närmsta.
vi har gått bredvid varann (från och till bör tilläggas) i tio år nu.
till helgen blir det tid att go by train. igen.
sj lever på oss.
surt bara att det inte känns ömsesidigt..
det blir en tripp uppåt, in i skogen.
gamla skolan, gamla klassen, vänner.
fest på logen - ni hör ju lantkänslan, but how we love it!
for sure.
jag försöker tänka att det är tålamod som saknas.
eller?
pussiluss!
du som bar mig igenom bär mig igen bär mig nu och bär mig ända hem. eller?
fuckfuckfuckfuckingihelvetesjävlakukarsel.
ge mig bara alla namn ni gett mig.
blondie, naiv, blåögd, kör på bara..
så mycket som nu - har jag nog aldrig varit värd de förr.
jag vet, jag tänker stort.
har lätt att flyga i tankarna.
jag vet.
men jag jobbar på det.
jag förstår nog inte det där med att försöka vara genuin.
jag ger upp.
vi pratar om att vara rätt, göra rätt.
tänka rent.
fine. i'm on. så länge jag slipper traska den vägen ensam.
en mer bitter början på veckan går kanske inte att få.
förlåt vänner.
det som är så bra,
det är ju att nu kan det ju bara fortsätta med att bli lite bättre!
over and out
ge mig bara alla namn ni gett mig.
blondie, naiv, blåögd, kör på bara..
så mycket som nu - har jag nog aldrig varit värd de förr.
jag vet, jag tänker stort.
har lätt att flyga i tankarna.
jag vet.
men jag jobbar på det.
jag förstår nog inte det där med att försöka vara genuin.
jag ger upp.
vi pratar om att vara rätt, göra rätt.
tänka rent.
fine. i'm on. så länge jag slipper traska den vägen ensam.
en mer bitter början på veckan går kanske inte att få.
förlåt vänner.
det som är så bra,
det är ju att nu kan det ju bara fortsätta med att bli lite bättre!
over and out
gör det bara gör det
ok, vänner.
magen är tillbaka - återställd. you name it.
att under tio dagar tappa hungern, och allt vad det innebär var för enkelt.
jag trodde nog jag skulle fastna i det där lite längre och inte känna hunger.
eller kanske att jag hade hoppats.
för det är så enkelt att leva ohungrig.
slippa tänka mat, äta - allt det där ni vet.
också det är så dumt och jag blir arg på mig själv.
att man kan med att visa sån otacksamhet.
otacksamhet att må bra.
otacksamhet att kunna äta mat.
otacksamhet att ha råd att välja vad man vill äta och inte.
och ändå käka fel.
vänner. vi är starka ihop. visst var det så?
vi är ju några som traskar åt olika håll - just nu.
eller vi gör det ju fortfarande ihop, men med olika mål.
visst var det så?
några tänker upp andra ner,
några riktar blicken mer fram,
andra väljer att jobba bakåt.
men tillsammans är vi starka.
eller?
nu ska jag göra allt det där som måste göras.
tillbaka hos mor och far har jag inte råd att inte vårda relationen mer.
då rummet (läs: hela övervåningen) är fyllt med mina saker måste det stora städningen starta.
NU.
köss o kram
magen är tillbaka - återställd. you name it.
att under tio dagar tappa hungern, och allt vad det innebär var för enkelt.
jag trodde nog jag skulle fastna i det där lite längre och inte känna hunger.
eller kanske att jag hade hoppats.
för det är så enkelt att leva ohungrig.
slippa tänka mat, äta - allt det där ni vet.
också det är så dumt och jag blir arg på mig själv.
att man kan med att visa sån otacksamhet.
otacksamhet att må bra.
otacksamhet att kunna äta mat.
otacksamhet att ha råd att välja vad man vill äta och inte.
och ändå käka fel.
vänner. vi är starka ihop. visst var det så?
vi är ju några som traskar åt olika håll - just nu.
eller vi gör det ju fortfarande ihop, men med olika mål.
visst var det så?
några tänker upp andra ner,
några riktar blicken mer fram,
andra väljer att jobba bakåt.
men tillsammans är vi starka.
eller?
nu ska jag göra allt det där som måste göras.
tillbaka hos mor och far har jag inte råd att inte vårda relationen mer.
då rummet (läs: hela övervåningen) är fyllt med mina saker måste det stora städningen starta.
NU.
köss o kram
det där med att klaga då va
kroppen börjar acceptera mat igen.
ibland, eller kanske mest när den känner för det..
men det är ju alltid en bit på vägen,
det är så lätt att vilja så mycket, så fort.
jag sover nätterna igenom och mår avsevärt bättre.
thank god!
lördagnattens klagande på småsaker gjorde mig så sjukt irriterad i efterhand.
hur jag efter en sån kväll kunde med att klaga på mitt hår, och andra småsaker.
det negativa tänket är farligt.
farligt att ens börja tillåta sig tänka i de banorna.
hade sån rolig otur i tisdags, det var som om allt skulle gå fel.
tur då att jag inte hade bråttom.
först missar jag en buss på förmiddagen, sen hoppar jag på fel.
haha sammanlagt den dagen åkte jag buss 4 timmar.
fatta vad sjukt.
på kvällen är min danslärare sjuk - jag har alltså åkt in i onödan.
då jag sammanfattade dagen för min familj skrattade alla så de fick ont i magen.
och de nära kommer med de alltid så värmande orden
'hanna, sånt händer verkligen BARA dig'
haha tack vänner.
igår kom vändningen.
allt flöt på.
trodde jag skulle missa bussen - som väntar in mig. score!
hann matcha idus besök.
dansen flöt på den med.
och den lille är numera 16. yey!
innan jag beger mig mot eftermiddagens hiphop och date med kakan.
ska jag försöka få i mig dagens första måltid och hoppas det går bra!
buss o kran
ibland, eller kanske mest när den känner för det..
men det är ju alltid en bit på vägen,
det är så lätt att vilja så mycket, så fort.
jag sover nätterna igenom och mår avsevärt bättre.
thank god!
lördagnattens klagande på småsaker gjorde mig så sjukt irriterad i efterhand.
hur jag efter en sån kväll kunde med att klaga på mitt hår, och andra småsaker.
det negativa tänket är farligt.
farligt att ens börja tillåta sig tänka i de banorna.
hade sån rolig otur i tisdags, det var som om allt skulle gå fel.
tur då att jag inte hade bråttom.
först missar jag en buss på förmiddagen, sen hoppar jag på fel.
haha sammanlagt den dagen åkte jag buss 4 timmar.
fatta vad sjukt.
på kvällen är min danslärare sjuk - jag har alltså åkt in i onödan.
då jag sammanfattade dagen för min familj skrattade alla så de fick ont i magen.
och de nära kommer med de alltid så värmande orden
'hanna, sånt händer verkligen BARA dig'
haha tack vänner.
igår kom vändningen.
allt flöt på.
trodde jag skulle missa bussen - som väntar in mig. score!
hann matcha idus besök.
dansen flöt på den med.
och den lille är numera 16. yey!
innan jag beger mig mot eftermiddagens hiphop och date med kakan.
ska jag försöka få i mig dagens första måltid och hoppas det går bra!
buss o kran
happy b-day!!
l
nu blir lille räven stor han också.
förresten har jag sagt att jag älskar honom?
min fina fina ögonsten.
pussiluss
jonathan j - mhm
och ja.. vi var där.
grr på det.
grr på det.
sandru min sandru.
love you.
en ny vecka.
nya möjligheter.
nya tag.
kan inte bli annat än bra. yey!
pussiluss
love you.
en ny vecka.
nya möjligheter.
nya tag.
kan inte bli annat än bra. yey!
pussiluss
9 crimes
har haft så mycket tid över.
kroppen har vare sig samarbetat eller motarbetat,
mest bara arbetat tror jag.
några konstateranden då.
1. chill att luggen redan är besvärlig
2. håret envisas att växa på volymen
- jag vill ha långt hår. INTE STORT hår.
3. magstrejk.
jag har gått ner fem kg denna veckan
- synd bara att det enda som syns är att ögonen är lite gråare
och att man inte orkar prata/le ordentligt.
så fort allt är som vanligt igen, kommer dock den där uppsvullna känslan. yey!
4. detta i sin tur ledde till min första sjukanmälning nånsin - när det gäller alla jobb jag haft.
5. tycker mig se tendens till ett himla klagande härifrån.
6. nätterna har varit.. speciella
har nog aldrig vaknat mitt i natten och varit hungrig/illamående samtidigt på detta sättet.
spännande!
7. det magiska talet. min mk har flytt mölndal.
mk, massagekompis. här talar vi hetta.
NOT. jag skulle säga att det är allt annat än hett.
men ändå helt ok att ha här. vi är ett bra team, tror jag.
haha probably är det bara från min sida, men det är ju alltid en sida!
8. träffade en vän/bekant eller vad vi nu har för relation.
vi konstaterade att vi alltid vetat om varann,
utan att riktigt känna varann.
ibland är det precis som om det är bestämt att man ska mötas.
och ha så mycket gemensamt.
kunna prata som om man känner varann, förstår varann,
trots att man egentligen befinner sig ganska långt från varandra.
9. imorn ska jag upp ur sjukstugan.
trotsa kylan.
det blir en sväng till gilead verkar det som.
har nåt svagt minne om att jag kan ha varit där för massa årsen.
men jag minns inte alls om det stämmer.
på det lite häng en sväng huset ovanför.
och därtill, kalas för favoriten. hjälp.
kan inte bli annat än bra!
btw, här har ni den (nej, kan fortfarande inte ladda upp filmer. sorry)
http://www.youtube.com/watch?v=cgqOSCgc8xc
pussiluss
kroppen har vare sig samarbetat eller motarbetat,
mest bara arbetat tror jag.
några konstateranden då.
1. chill att luggen redan är besvärlig
2. håret envisas att växa på volymen
- jag vill ha långt hår. INTE STORT hår.
3. magstrejk.
jag har gått ner fem kg denna veckan
- synd bara att det enda som syns är att ögonen är lite gråare
och att man inte orkar prata/le ordentligt.
så fort allt är som vanligt igen, kommer dock den där uppsvullna känslan. yey!
4. detta i sin tur ledde till min första sjukanmälning nånsin - när det gäller alla jobb jag haft.
5. tycker mig se tendens till ett himla klagande härifrån.
6. nätterna har varit.. speciella
har nog aldrig vaknat mitt i natten och varit hungrig/illamående samtidigt på detta sättet.
spännande!
7. det magiska talet. min mk har flytt mölndal.
mk, massagekompis. här talar vi hetta.
NOT. jag skulle säga att det är allt annat än hett.
men ändå helt ok att ha här. vi är ett bra team, tror jag.
haha probably är det bara från min sida, men det är ju alltid en sida!
8. träffade en vän/bekant eller vad vi nu har för relation.
vi konstaterade att vi alltid vetat om varann,
utan att riktigt känna varann.
ibland är det precis som om det är bestämt att man ska mötas.
och ha så mycket gemensamt.
kunna prata som om man känner varann, förstår varann,
trots att man egentligen befinner sig ganska långt från varandra.
9. imorn ska jag upp ur sjukstugan.
trotsa kylan.
det blir en sväng till gilead verkar det som.
har nåt svagt minne om att jag kan ha varit där för massa årsen.
men jag minns inte alls om det stämmer.
på det lite häng en sväng huset ovanför.
och därtill, kalas för favoriten. hjälp.
kan inte bli annat än bra!
btw, här har ni den (nej, kan fortfarande inte ladda upp filmer. sorry)
http://www.youtube.com/watch?v=cgqOSCgc8xc
pussiluss
sjukbyxer
jag fick brev av el idag. cambridge ligger påtagligt långt borta just nu.
vi har traskat hand i hand några år nu.
tagit dagarna, andats, varit glada med solen - allt det där. ni vet.
vi har haft samma mål och lagt ner våra själar i att lyckas.
det gör ju bara sådär ont när någon av oss faller.
för hur lite man vill är det oundvikligt att inte dra med den andra.
för det är lite som om händerna vägrar släppa.
i nuläget kan det nog inte vara mer lika.
inga fall. men jag håller dig hårt nu.
sandru jag bet av alla naglar idag. verkligen alla.
förutom på långfingrarna -de hade ju redan gått sönder-
det värsta var nog att de blivit så starka bara.
det gjorde ont bara att bita i dem - ändå slutar man inte förrän alla är av. yes..
så långt uppehåll som denna gången har jag aldrig haft innan.
nu lär det dröja till årsskiftet (minst) innan de ens är i närheten av tidigare längd.
bra jobbat. bra jobbat.
btw, värt att jag innan filade ner alla naglar till rimlig längd.
från ingenstans kom ett så roligt minne tillbaka till mig förut idag.
längtar tillbaka till spanien sommaren 2006.
då man fortfarande var så liten i sättet att tänka, fortfarande 18 år. känns som en evighet.
(ok, skulle kanske inte kalla mig mogen nu haha, men inte på samma sätt som då)
jag fann min favorit i affären under där vi bodde.
efter någon vecka på stället gav jag honom en lapp.
you are cute.
haha, vi ser ju. vilken nivå det låg på.
hur den lappen sedan blev nåt annat.
hur jag sista kvällen inte pallar att gå ner och skickar lillen.
stackars stackars lillen. hahaha
-ok, det här är nåt som stannar mellan oss. man behöver inte berätta allt för mamma o pappa.
- asså hanna, jag tycker verkligen inte om det här.
- skit i det. bara gör det.
jag har fortfarande dåligt samvete för att jag pressade honom.
så hårt, så länge.
men jag kan fortfarande inte låta bli att skratta åt hans min när han går dit.
när jag tänker tillbaka längtar jag nog tillbaka till hela den sommaren.
a tribute till sommren 2006 alltså.
en eloge om du pallat hela vägen hit.
cheers mate.
vi har traskat hand i hand några år nu.
tagit dagarna, andats, varit glada med solen - allt det där. ni vet.
vi har haft samma mål och lagt ner våra själar i att lyckas.
det gör ju bara sådär ont när någon av oss faller.
för hur lite man vill är det oundvikligt att inte dra med den andra.
för det är lite som om händerna vägrar släppa.
i nuläget kan det nog inte vara mer lika.
inga fall. men jag håller dig hårt nu.
sandru jag bet av alla naglar idag. verkligen alla.
förutom på långfingrarna -de hade ju redan gått sönder-
det värsta var nog att de blivit så starka bara.
det gjorde ont bara att bita i dem - ändå slutar man inte förrän alla är av. yes..
så långt uppehåll som denna gången har jag aldrig haft innan.
nu lär det dröja till årsskiftet (minst) innan de ens är i närheten av tidigare längd.
bra jobbat. bra jobbat.
btw, värt att jag innan filade ner alla naglar till rimlig längd.
från ingenstans kom ett så roligt minne tillbaka till mig förut idag.
längtar tillbaka till spanien sommaren 2006.
då man fortfarande var så liten i sättet att tänka, fortfarande 18 år. känns som en evighet.
(ok, skulle kanske inte kalla mig mogen nu haha, men inte på samma sätt som då)
jag fann min favorit i affären under där vi bodde.
efter någon vecka på stället gav jag honom en lapp.
you are cute.
haha, vi ser ju. vilken nivå det låg på.
hur den lappen sedan blev nåt annat.
hur jag sista kvällen inte pallar att gå ner och skickar lillen.
stackars stackars lillen. hahaha
-ok, det här är nåt som stannar mellan oss. man behöver inte berätta allt för mamma o pappa.
- asså hanna, jag tycker verkligen inte om det här.
- skit i det. bara gör det.
jag har fortfarande dåligt samvete för att jag pressade honom.
så hårt, så länge.
men jag kan fortfarande inte låta bli att skratta åt hans min när han går dit.
när jag tänker tillbaka längtar jag nog tillbaka till hela den sommaren.
a tribute till sommren 2006 alltså.
haha förlåt vännen. kunde inte låta bli den sista bilden bara!
en eloge om du pallat hela vägen hit.
cheers mate.
love
00.30
- ehh.. hej..
- hej mattias
- mm.. hallå
- hej, det är hanna. förlåt att jag ringer så sent.
- mm..
bussen åkte förbi mig.
fem minuter före utsatt tid.
sista nattbussen.
tack för den.
ringer västtrafik nu.
västtrafik suger balle.
min placering som nr. 2 i kö verkar vara en evig placering.
hur mycket vi än bråkar,
hur jobbig jag än tycker att han är ibland.
hur elak jag än är mot honom.
så finns han alltid där.
kom hem tryggt och säkert,
hela vägen till dörren.
och jag var inte ens värd det.
gissa om jag kommer bli trevligt bemött eller inte..?
- ehh.. hej..
- hej mattias
- mm.. hallå
- hej, det är hanna. förlåt att jag ringer så sent.
- mm..
bussen åkte förbi mig.
fem minuter före utsatt tid.
sista nattbussen.
tack för den.
ringer västtrafik nu.
västtrafik suger balle.
min placering som nr. 2 i kö verkar vara en evig placering.
hur mycket vi än bråkar,
hur jobbig jag än tycker att han är ibland.
hur elak jag än är mot honom.
så finns han alltid där.
kom hem tryggt och säkert,
hela vägen till dörren.
och jag var inte ens värd det.
gissa om jag kommer bli trevligt bemött eller inte..?
höstluggens återkomst
vi frågar oss så mycket.
eller rättare sagt - jag ska inte dra alla över en kam.
jag frågar mig mycket.
men hur mycket orkar vi vänta på skörden?
eller har vi faktiskt rätt att kräva skörd?
är det nåt man kan ta för givet ska komma?
är vi helt enkelt för bortskämda och väntar oss för mycket?
tankarna har gått i salt nu det senaste.
saltet äter upp oss - oss som väjer oss för det vill säga.
dagens största i-landsproblem:
jag har klippt lugg.
höstlugg, den omtjatade luggen.
på vägen kände jag,
ska jag verkligen tanka ner den nu igen
- precis lagom till att den växt ut?
nej jag gör det inte.
jag bangar i år.
jag vill inte ha mer lugg.
-hej vad ska du göra då, bara toppa och slinga?
-ja. och så ska jag klippa lugg.
why god why?
höstlugg har blivit mitt nya tvång.
jag måste göra mig av med det.
nästa år baby. let's keep the lugg.
sleep tight folks
eller rättare sagt - jag ska inte dra alla över en kam.
jag frågar mig mycket.
men hur mycket orkar vi vänta på skörden?
eller har vi faktiskt rätt att kräva skörd?
är det nåt man kan ta för givet ska komma?
är vi helt enkelt för bortskämda och väntar oss för mycket?
tankarna har gått i salt nu det senaste.
saltet äter upp oss - oss som väjer oss för det vill säga.
dagens största i-landsproblem:
jag har klippt lugg.
höstlugg, den omtjatade luggen.
på vägen kände jag,
ska jag verkligen tanka ner den nu igen
- precis lagom till att den växt ut?
nej jag gör det inte.
jag bangar i år.
jag vill inte ha mer lugg.
-hej vad ska du göra då, bara toppa och slinga?
-ja. och så ska jag klippa lugg.
why god why?
höstlugg har blivit mitt nya tvång.
jag måste göra mig av med det.
nästa år baby. let's keep the lugg.
sleep tight folks
långa nätter
sömnlösa kvällar kills.
på riktigt.
man ska inte vara för snabb i att säga att det bara kan bli bättre.
när jag trodde måndagen var över hade jag verkligen fel.
jag somnade inte förrän 4.
och till det kom de härliga utslagen tillbaka den natten.
adorable!!
jag vet inte vad det är jag lyckats med.
eller varför jag börjat med denna dumma ovana.
eller om det nu är nåt sånt.
-försöker finna vettig dygnsrytm. det går väl sådär-
tröttsamt är vad det är i vilket fall som helst.
jag vet inte vad det är man förväntar sig egentligen.
eller varför det är så irriterande att inte kunna somna.
kanske att jag vet att det blir jobb nästan tio timmar imorn,
därefter packa för att sedan åka med tåget 8 på lördagmorgon.
kan det vara nåt sånt?
helgen kan inte bli annat än bra.
en tripp till charlestown är det som väntar.
nån fyller år -undra om det kan vara maria hansson?-
vi ska göra charlestown by night.
det är ett tagsen nu tjejör.
dags att tänka sängväg igen?
pussiluss
på riktigt.
man ska inte vara för snabb i att säga att det bara kan bli bättre.
när jag trodde måndagen var över hade jag verkligen fel.
jag somnade inte förrän 4.
och till det kom de härliga utslagen tillbaka den natten.
adorable!!
jag vet inte vad det är jag lyckats med.
eller varför jag börjat med denna dumma ovana.
eller om det nu är nåt sånt.
-försöker finna vettig dygnsrytm. det går väl sådär-
tröttsamt är vad det är i vilket fall som helst.
jag vet inte vad det är man förväntar sig egentligen.
eller varför det är så irriterande att inte kunna somna.
kanske att jag vet att det blir jobb nästan tio timmar imorn,
därefter packa för att sedan åka med tåget 8 på lördagmorgon.
kan det vara nåt sånt?
helgen kan inte bli annat än bra.
en tripp till charlestown är det som väntar.
nån fyller år -undra om det kan vara maria hansson?-
vi ska göra charlestown by night.
det är ett tagsen nu tjejör.
dags att tänka sängväg igen?
pussiluss
finally måndag's over
inte min start på veckan - om man får välja.
synd att man inte får det.
jag vaknade oförskämt sent.
sov kanske ikapp helgens förlorade timmar?
och därefter tog det lång tid att vakna 'på riktigt'.
jag lipade till sjunde himlen - säg inget, i know
jag vet inte varför jag kollade på avsnittet ens.
har sett det innan, och vet hur jag reagerar.
jag ser mig själv i mary.
hon är så vacker (det är inte där jag ser likheten)
så fel det sen kan gå.
sen flöt dagen på och det var dags för:
hannu's doin' da house
veckans höjdpunkt!
i vanliga fall.
det gick så sjukt dåligt.
så bra placerad som jag stod också fick hela dansforum bekräftat:
ja, det är faktiskt ett ufo med på houseklassen. vad iallsindar gör hon här?!
lyckades få till nån märklig rörelse så höger ryggsida,
precis längst ner, ovanför asset bestämde sig för att strejka.
hej hej vi haltar hem.
nu är det kväll.
jag har varit fett okristlig och tittat på roast på berns.
jag förstår inte varför jag gillar det så asså.
way to grovt för mig, but i love it!!
har dock en himla huvudvärk nu,
antar att det är mitt straff.
guess i deserves it.
nog med klagomål härifrån.
för idag.
det kan ju bara bli bättre tilll imöra. eller?
peace and love
synd att man inte får det.
jag vaknade oförskämt sent.
sov kanske ikapp helgens förlorade timmar?
och därefter tog det lång tid att vakna 'på riktigt'.
jag lipade till sjunde himlen - säg inget, i know
jag vet inte varför jag kollade på avsnittet ens.
har sett det innan, och vet hur jag reagerar.
jag ser mig själv i mary.
hon är så vacker (det är inte där jag ser likheten)
så fel det sen kan gå.
sen flöt dagen på och det var dags för:
hannu's doin' da house
veckans höjdpunkt!
i vanliga fall.
det gick så sjukt dåligt.
så bra placerad som jag stod också fick hela dansforum bekräftat:
ja, det är faktiskt ett ufo med på houseklassen. vad iallsindar gör hon här?!
lyckades få till nån märklig rörelse så höger ryggsida,
precis längst ner, ovanför asset bestämde sig för att strejka.
hej hej vi haltar hem.
nu är det kväll.
jag har varit fett okristlig och tittat på roast på berns.
jag förstår inte varför jag gillar det så asså.
way to grovt för mig, but i love it!!
har dock en himla huvudvärk nu,
antar att det är mitt straff.
guess i deserves it.
nog med klagomål härifrån.
för idag.
det kan ju bara bli bättre tilll imöra. eller?
peace and love
