i'll wait for you

jag lämnar storstaden torsdagkväll.
tillbaka till landet.
tillbaka till tryggheten.
till er.

för att kunna längta tillbaka o åka upp söndag igen!


den stora kylan fortsätter äta upp oss om vi tillåter.
- skönt då att man just nu slipper frysa in på märgen.
hej hej hösten 2009. den kallaste hösten evah!!
det är nånting som håller värmen kvar här.
trots kylan.
nånting som vägrar låta kylan bita sig hela vägen in

för det blir ju inte varmare i norrlandet.
det blir det inte..

sleep tight folks.
snart ses vi!


fyrstir adventa

det är så vackert här uppe i norr.
det är ganska så kallt
- ja liite väl kallt.
massa massa snö.
detta är inte min tid på året.

men.

kan inte annat än titta ut genom fönstret (jag vet, borde blivit poet)
och inse att det är riktigt vackert här.

var i churchen idag.
det hör liksom första advent till.
en något annorlunda upplevelse.
men trevligt, på sitt sätt.. haha.

ta hand om er vänner.
ta hand om varann.
snart ses vi.

peace out

kompis det går bra nu

kylan samt tröttheten är här så fett.
tendensen hösttider brukar likna denna.
bara att bita ihop.

mitt sätt att bita ihop de senaste dagarna har varit att absolut inte göra nånting.
vilket kanske inte är det ultimata då det finns massa som borde göras.

har precis lyssnat igenom 77 minuters skivan jag fick av tove i somras.
det krävs inte så mycket för att värma och ge kärlek.
20 låtar som säger allt.
(briljant - som herr birro troligtvis skulle sagt, eftersom jag känner honom så bra..)


vi har fortsatt diskutera mycket det senaste.
vad som krävs för att vara stark.
vad som är styrka, hur mycket man egentligen ska behöva gå igenom
- utan att bli kallad svag?
och vem ger rätten att avgöra någons svaghet?

dagarna här uppe blir kortare o kortare,
samt kallare.

men.

det där rosa skimret vägrar fortfarande lämna mig.


cheers

regntunga skyar

grått grått grått grått.
det är så sjukt grått nu.

ungefär som hemma.
det säger ungefär allt.
det gråa man helst av allt vill fly.
då vi längtar bort.


hade i tanken att försöka trotsa regnet ett tag vid nyvaket tillstånd.
den tanken har sedan ett tag fått vika an..
att gå till affären räckte.

det är så tomt här.
tyst.
jag vet inte om det är nån mer i huset,
troligtvis har jag hela internatet för mig själv.
dagen till ära passar det mig ganska bra.

men det som passar ännu bättre är att det gråa håller sig på lagom avstånd.
utanför fönstret så man är medveten om att det existerar
- i alla högsta grad -
fast inombords är det fortfarande det där skimret som inte riktigt vill lägga sig.
väger tyngre än allt regn i världen.

pussiluss



dom säger den här bussen tar mig hem men jag har inget hem

jag har nästan glömt bort att jag har med mig jonathan j.s skiva även hit upp.
- konstigt vore det annars..
skulle inte sträcka mig så långt o säga att jag glömt att jag har den.
men det är verkligen längesen jag lyssnade på honom.
den första skivan.
som så länge blev den stora tillflykten.

till någon som förstod.
någon som kunde hålla med.



insåg inte då att det var enkelheten som behövdes.
delen som gjorde att igenkänningsfaktorn blev så hög.

då jag i efterhand på en konsert fick höra att han skäms över den blev jag arg.
när jag sitter nu förstår jag vad han menar.
det som är simpelt är lätt att nonchalera.

haha fint att jag just nu tror att jag är lite bättre än vanligt,
då jag konstaterar dessa storheter kring herr johansson.


pussiluss

kom tillbaka

låt mig säga så mycket som att adelaide känns långt bort just nu!!

inte långt som gbg.
utan långt bort på riktigt riktigt.



em kom hit!




håkan är fortfarande kung

vart ska man börja?
herr hellström har gjort det igen.
precis sådär bra.
och vet ni vad vänner.
he know's how to handle it även i stora hufvudstaden
- det var helt enkelt bara ni som saknades..

en bra kväll om jag får säga mitt
(vilket vi ju alla vet att jag får, med tanke på att det är min blogg!)

den slutade inte på topp,
men man kan visst inte alltid få allt(!)

dagens enda måltid har intagits med några timmars marginal.
funderar på om jag ska göra ett nytt försök att äta.

eller om jag ska göra det lätt för mig och vänta till frukost.
det är sannerligen stora beslut att ta en söndagkväll som denna..!

i det stora hela kan man säga att jag just nu trivs ganska fint med tillvaron här uppe.
det som från början av hösten kändes som ett stort berg att bestiga,
flytt, nytt allting, långt bort från allt, från lillen har blivit lättare och lättare.
berget är helt enkelt inte lika högt längre.

ni känns som vanligt lika långt bort.
fast ändå nära.
sådär som bara ni kan göra.

pussiluss

vad hände med oktober?

oktober kom och gick.
utan att man riktigt hann med.

samtidigt så är troligtvis oktober den mest händelserika månaden här.
åkte hem första samt sista helgen och tankade lite kärlek.

skönt på ett sätt.
förhoppningsvis går hela hösten i samma mönster.
snart är våren här..!

vintern är här på riktigt.
fatta att det snöar.
och framförallt, stannar på marken!!

vi har pratat så mycket det senaste om att vara stark, stå på egna ben, klara sig själv.
svårigheterna kring det.
kanske att man är som starkast när man faktikst vågar va ärlig?
att våga erkänna för sig själv att vi faktiskt behöver varann.
att ensam är stark suger balle.


dags att börja tänka den stora tandborstningen.

cheers

jag ska aldrig mer gå ut i gbg

tillbaka up north.
vem hade trott att det skulle kännas så bra att komma tillbaka?

går i en konstant delning inombords.
för samtidigt som jag nästintill längtar hem konstant,
längtar jag tillbaka upp när jag väl är hemma.
svårt att va tjej ibland asså..!

ett som är säkert är att jag får besök hemifrån på torsdag,
och att jag nu måste röra mig mot den stora housen.
jag är definitivt ufot i klubben.
kan ta den rollen,
men det blir troligtvis inte så mycket mer dans för min del häruppe sen.

får passa på att göra bort mig bra mycket nu då,
eftersom jag ändå inte kommer sätta foten där igen.
så orkah bry sig!

veckan hemma var sjukt bra.
förutom lördagnatt.
vi var på topp.
en annan var det inte.
min ena sko, kakans klänning (hela ryggen..) blev nerspydda.
allt annat än skönt.
grattis till oss (mest henne!)

cheers


alla är vi olika

'gamla proggare är fan det bästa jag vet. knarkare och alkoholister'

- ida klingvall


ida, du är det bästa jag vet!



plura = all yours!

pussiluss

blöt om fötterna regn

jag blir som ett barn när jag måste skriva uppsats.
även det jag egentligen tycker kan vara ganska roligt,
gör tvånget att jag blir fullkomligt värdelös.


det är regnigt här idag - otippat.
blötomfötternaregn.
man känner ju att man är hemma.
och det känns ju faktikst ganska bra.

fick det så bra sagt,
fortsätter helt enkelt stjäla ord från dem som vet hur man använder de.
jag har mitt hem i norrland.
men mölndal är hemma för mig.

ska återgå till skrivandet.
för att komma någon vart.
om möjligt går det ännu långsammare av att sitta här..

tata!


mamma kom precis med de värmande orden.
- det var ju långt du har kommit.. tre rader. det är ju bättre än inget.
och så har du bytt namn också, hon heter inte viktoria längre utan mia.
- ja.. det kändes inte rätt. hon är mer en mia.
- ja det är enklare att skriva. men då måste du fylla ut raden med fler ord.

ibland slutar jag ifrågasätta varför jag själv kan tyckas vara knäpp i vissa sammanhang.