peppe min nya idol
veckan i ransäter har varit den bästa veckan på hela året.
vi har haft vår kära, älskade, underbara, fantastiska, coola, härliga gästlärare peppe här.
och inte att lägga i glömska, han fräcka assistent jürgen också.
peppe är kanske den mest givande och inspirerande människa jag träffat på länge.
troligtvis nånsin.
vi har lärt oss att slåss på scen. både med och utan vapen.
det har vart jättekul och lärorikt.
men det är inte de kunskaperna jag tänker på först och främst när jag tänker på peppe.
(denna man jag känner att jag inte kan ha ett sunt förhållande till)
han har lärt mig och oss alla så mycket mer. både inom teater och som människa.
det var som ett par nya ögon öppnades.
ögon man inte visste att man själv hade.
jag önskar så jag kunde återberätta, men det kan jag nästan inte..
han var i vilket fall hur bra som helst och jag är så glad och mest av allt tacksam att jag fått träffa peppe.
(och jürgen såklart!)
annars knallar det på som vanligt här. fest igår, idag vet jag inte riktigt hur det ser ut.
har inte vart på rummet på några timmar..
imorn blir det konsert med kammarkören i arvika.
på måndag fyller mammu år. då kommer hon och pappu hit på besök.
vi ska kolla läget lite här i krokarna och sen drar vi till charlestown.
där ska de lyssna på oss när vi sjunger i kammarkören.
eventuellt får jag besök av min partner in crime bettan uinder luciahelgen och några dagar framåt.
det hade varit det bästa. hopefully så blir det så.
i veckan ska jag och ida på musikal. på värmlandsoperan.
dockmusikal t.o.m.
nu låser de
vi har haft vår kära, älskade, underbara, fantastiska, coola, härliga gästlärare peppe här.
och inte att lägga i glömska, han fräcka assistent jürgen också.
peppe är kanske den mest givande och inspirerande människa jag träffat på länge.
troligtvis nånsin.
vi har lärt oss att slåss på scen. både med och utan vapen.
det har vart jättekul och lärorikt.
men det är inte de kunskaperna jag tänker på först och främst när jag tänker på peppe.
(denna man jag känner att jag inte kan ha ett sunt förhållande till)
han har lärt mig och oss alla så mycket mer. både inom teater och som människa.
det var som ett par nya ögon öppnades.
ögon man inte visste att man själv hade.
jag önskar så jag kunde återberätta, men det kan jag nästan inte..
han var i vilket fall hur bra som helst och jag är så glad och mest av allt tacksam att jag fått träffa peppe.
(och jürgen såklart!)
annars knallar det på som vanligt här. fest igår, idag vet jag inte riktigt hur det ser ut.
har inte vart på rummet på några timmar..
imorn blir det konsert med kammarkören i arvika.
på måndag fyller mammu år. då kommer hon och pappu hit på besök.
vi ska kolla läget lite här i krokarna och sen drar vi till charlestown.
där ska de lyssna på oss när vi sjunger i kammarkören.
eventuellt får jag besök av min partner in crime bettan uinder luciahelgen och några dagar framåt.
det hade varit det bästa. hopefully så blir det så.
i veckan ska jag och ida på musikal. på värmlandsoperan.
dockmusikal t.o.m.
nu låser de
overkill
jag sitter här med så där löjligt mycket känslor.
några timmar av kvällen tillbringades tittandes på "drömmen om jul" i smyrna.
det är så konstigt att bara vara där och betrakta utan att ha en roll i spelet.
inte för att jag nånsin satt upp denna musikalen,
men så många andra, så många andra år.
det är konstigt att krama om alla.
nånstans saknar jag allt och alla.
nånstans är det en befrielse att inte vara en del av gemenskapen längre.
veckan har gått upp och ner, bergochdalbanan har med andra ord fortsatt jobba på som vanligt.
de första dagarna gick väldigt mycket i ro och stillhet.
eller ja, alla dagar har fortsatt i ro och stillhet också för den delen.
bara andas, ta del av vänner som inte släpper (jag är så glad att jag har er) och få lite perspektiv.
en biljett är bokad. 15.07 går tåget.
vissa delar inombords säger: nej nej nej. åk inte tillbaka.
andra delar säger: försök en gång till. efter att ha samlat lite kraft kan det bli bra ändå.
vi får se.
ett som är säkert är att denna gången väntar jag inte tre månader med att känna efter igen..
kärlek
visst har vi fortfarande poserna i oss?
några timmar av kvällen tillbringades tittandes på "drömmen om jul" i smyrna.
det är så konstigt att bara vara där och betrakta utan att ha en roll i spelet.
inte för att jag nånsin satt upp denna musikalen,
men så många andra, så många andra år.
det är konstigt att krama om alla.
nånstans saknar jag allt och alla.
nånstans är det en befrielse att inte vara en del av gemenskapen längre.
veckan har gått upp och ner, bergochdalbanan har med andra ord fortsatt jobba på som vanligt.
de första dagarna gick väldigt mycket i ro och stillhet.
eller ja, alla dagar har fortsatt i ro och stillhet också för den delen.
bara andas, ta del av vänner som inte släpper (jag är så glad att jag har er) och få lite perspektiv.
en biljett är bokad. 15.07 går tåget.
vissa delar inombords säger: nej nej nej. åk inte tillbaka.
andra delar säger: försök en gång till. efter att ha samlat lite kraft kan det bli bra ändå.
vi får se.
ett som är säkert är att denna gången väntar jag inte tre månader med att känna efter igen..
kärlek
visst har vi fortfarande poserna i oss?i'm in love
http://www.tv4.se/1.283438?videoId=1.730612&renderingdepartment=2.19545
jag har jättelänge försökt trycka ner mina känslor för denna killen,
men nu går det inte mer.
det börjar bli olavarning på det här.
han är verkligen skön.
lite ung kanske, men så himla skön. distans till allt som idol handlar om verkar det som..
- jane
jag har jättelänge försökt trycka ner mina känslor för denna killen,
men nu går det inte mer.
det börjar bli olavarning på det här.
han är verkligen skön.
lite ung kanske, men så himla skön. distans till allt som idol handlar om verkar det som..
- jane
nyvaken
ok. kanske inte percis nyvaken.
har suttit uppe ett tag.
det har jag faktiskt gjort.
men känslan i huvudet är nyvaken och jag sitter i fortfarande i morgonrock.
åt frukost för inte alltförlängesen..
hade verkligen trott att jag på dessa dagarna hemma skulle ha hunnit tänka,
framförallt känna efter såpass mycket att jag vid denna tidpunkt fått klarhet i hur jag ska göra med allt.
jag står nog fortfarande lika mycket frågande.
kanske att det lutar åt att jag tar tåget upp igen.
ändå.
denna gången åker jag - i fall att det nu blir så - med ett öppnare hjärta.
öppnare mot mig själv iaf. det är ett måste. annars går det inte.
måste känna av och känna in varenda liten del av tiden - som inte känns hundra -
för det går nog inte att köra på i evighet,
men ett tag brukar nog funka ändå..
nä. kanske att det är dags att klä på sig.
annars blir det nog bara att jag lägger mig igen.
under täcket och förstör hela dagen genom att inte röra mig i dagsljus alls
ni är bäst vänner.
love
har suttit uppe ett tag.
det har jag faktiskt gjort.
men känslan i huvudet är nyvaken och jag sitter i fortfarande i morgonrock.
åt frukost för inte alltförlängesen..
hade verkligen trott att jag på dessa dagarna hemma skulle ha hunnit tänka,
framförallt känna efter såpass mycket att jag vid denna tidpunkt fått klarhet i hur jag ska göra med allt.
jag står nog fortfarande lika mycket frågande.
kanske att det lutar åt att jag tar tåget upp igen.
ändå.
denna gången åker jag - i fall att det nu blir så - med ett öppnare hjärta.
öppnare mot mig själv iaf. det är ett måste. annars går det inte.
måste känna av och känna in varenda liten del av tiden - som inte känns hundra -
för det går nog inte att köra på i evighet,
men ett tag brukar nog funka ändå..
nä. kanske att det är dags att klä på sig.
annars blir det nog bara att jag lägger mig igen.
under täcket och förstör hela dagen genom att inte röra mig i dagsljus alls
ni är bäst vänner.
love
fade away
http://www.youtube.com/watch?v=RZ45xrtNnzk&NR=1
det blir alltid massa känslor på samma gång när jag ser detta avsnittet och denna låten spelas.
jag blir varm i hjärtat, tårögd, rörd, ledsen, glad, hoppfull.
allt på samma gång utan att egentligen förstå varför tror jag.
(hade såklart aldrig tänkt så långt som att man kunde söka på youtube..)
min lärare svarade på mailet.
och jag fortsätter bli förundrad över folks välmening och välvilja.
mamma försökte få igång en diskussion med oss i familjen som var hemma,
alltså jag, lillen och mattias. kring hur mina kommande dagar/veckor/månader ska se ut.
kan meddela att det hela avslutades illa kvickt och fortfarande lika frågande som innan,
vad händer nu?
jag vet verkligen inte.
och ändå gör jag typ inget annat än tänker på just den frågan..
peace out
det blir alltid massa känslor på samma gång när jag ser detta avsnittet och denna låten spelas.
jag blir varm i hjärtat, tårögd, rörd, ledsen, glad, hoppfull.
allt på samma gång utan att egentligen förstå varför tror jag.
(hade såklart aldrig tänkt så långt som att man kunde söka på youtube..)
min lärare svarade på mailet.
och jag fortsätter bli förundrad över folks välmening och välvilja.
mamma försökte få igång en diskussion med oss i familjen som var hemma,
alltså jag, lillen och mattias. kring hur mina kommande dagar/veckor/månader ska se ut.
kan meddela att det hela avslutades illa kvickt och fortfarande lika frågande som innan,
vad händer nu?
jag vet verkligen inte.
och ändå gör jag typ inget annat än tänker på just den frågan..
peace out
where did i go wrong?
tiden flyter på här hemma.
har mailat min lärare idag.
hade nog trott att jag vid detta laget skulle veta vad jag ville. men icke..
hade visserligen ALDRIG trott mig själv om jag i fredags sagt till mig själv
- på söndag kommer du åka hem. (igen denna helgen..)
kan säga så mycket som att jag är sannslöst trött mest hela tiden.
och att jag verkligen tycker om er vänner.
ni är bäst.
kvällen har tillbringats i husvagnen med camill o thoms.
och senare här hemma framför tv:n med lillen.
det är bra att ha syskon.
som alltid finns där.
oavsett vad.
nu är det dags för den stora duschen.
vill inte att skruttan flyr fältet imorn när vi ses över en frukost i haga.
godnattkram
har mailat min lärare idag.
hade nog trott att jag vid detta laget skulle veta vad jag ville. men icke..
hade visserligen ALDRIG trott mig själv om jag i fredags sagt till mig själv
- på söndag kommer du åka hem. (igen denna helgen..)
kan säga så mycket som att jag är sannslöst trött mest hela tiden.
och att jag verkligen tycker om er vänner.
ni är bäst.
kvällen har tillbringats i husvagnen med camill o thoms.
och senare här hemma framför tv:n med lillen.
det är bra att ha syskon.
som alltid finns där.
oavsett vad.
nu är det dags för den stora duschen.
vill inte att skruttan flyr fältet imorn när vi ses över en frukost i haga.
godnattkram
helt slut
http://www.youtube.com/watch?v=HK3rj9Eodz0
trött.
jag vet inte riktigt vad som händer.
dags att ta lite nya tag.
dags att ta sig utanför dörren.
dags att ta lite nya bestlut
men inte idag..
och inte imorgon heller för den delen.
- jane
trött.
jag vet inte riktigt vad som händer.
dags att ta lite nya tag.
dags att ta sig utanför dörren.
dags att ta lite nya bestlut
men inte idag..
och inte imorgon heller för den delen.
- jane
hemma
och ett stort andetag ut.
det är skönt att vara hemma.
det där med jullovet gick i stöpet.
jag beslutade vid 14 att nu får det vara nog.
beställde biljett och gick i allén mot bussen 15.30.
detta är inget definitivt beslut eller så alls.
bara det som behövdes just precis nu,
den enda utvägen. just precis nu.
kärlek
det är skönt att vara hemma.
det där med jullovet gick i stöpet.
jag beslutade vid 14 att nu får det vara nog.
beställde biljett och gick i allén mot bussen 15.30.
detta är inget definitivt beslut eller så alls.
bara det som behövdes just precis nu,
den enda utvägen. just precis nu.
kärlek
hej hej kvartsamtal
ok. kvartsamtal idag.
något av det värsta som fanns under högstadiet.
kan ju berott på alla puckon till lärare som mot alla odds får jobba kvar.
jag hade nog nånstans befarat det värsta.
(till vilken anledning frågar jag mig egentligen?)
det kändes jättebra.
den där extra lilla kicken man behöver.
står dock kvar i samma fråga som tidigare, blir det hela året ut på skolan eller inte?
ett beslut är taget. vänta fram tills jullovet och därefter ta itu med tankarna.
två brev på posten igår och tre idag,
kan ni förstå FEM brev de två första dagarna denna veckan,
NI ÄR VERKLIGEN BÄST.
och jag saknar er så himla mycket.
peace and love
bergochdalbanan is still workin'
for sure.
det tar andan ur kroppen till viss del.
men jag tror ett val är taget.
det blir att jag är kvar till lovet.
sen får ett val tas där och då.
framtilldess kvarstår adressen: geijerskolan (684 93 ransäter, för er som vill skicka brev)
lovet hemma var bra. men väldigt intesivt, och lite väl mycket jobb.
men det kunde inte vart bättre utöver det.
jag har världens finaste vänner.
- det är därför det är så tungt att komma tillbaka. det är då jag inser hur mycket jag saknar er -
massa kärlek, pussar och kramar
- jane
det tar andan ur kroppen till viss del.
det blir att jag är kvar till lovet.
sen får ett val tas där och då.
framtilldess kvarstår adressen: geijerskolan (684 93 ransäter, för er som vill skicka brev)
lovet hemma var bra. men väldigt intesivt, och lite väl mycket jobb.
men det kunde inte vart bättre utöver det.
jag har världens finaste vänner.
- det är därför det är så tungt att komma tillbaka. det är då jag inser hur mycket jag saknar er -
massa kärlek, pussar och kramar
- jane
försent för kärlek vit som snö
kan vara typ det mest träffande jag hört på länge.
gissa vem jag citerat?
- jane
gissa vem jag citerat?
- jane
höstlovet ger en känsla av splitterhet
(hmm existerar ens splitterhet? det är frågan om. men det beskriver läget himla bra..)
två nätter kvar hemma.
och man ska kort sagt säga att jag drar ut på denna här.
kvällen har efter jobb tillbringats hos lisa.
det har vart mycket trevligt!!
mot småtimmarna gick ögonen mer eller mindre i kors dock.
och de gör det fortfarande.
men jag har som vanligt inte riktigt ron i kroppen att gå och lägga mig.
jag vill inte tänka att det faktiskt bara är en dag kvar hemma och sen tillbaka.
jag blir så splittrad.
likaväl som jag saknar skolan. lika mycket (om inte mer) saknar jag er här hemma.
veckan har varit sjukt intensiv.
intensiv är verkligen ordet.
och jag känner att det finns inte ett uns av ork kvar i kroppen.
men det har varit så givande att träffa er.
alla nära, alla kära. ni står mig nära.
jag saknar att brinna.
att känna 'detta är det bästa jag vet'
den intensiva känslan har jag tappat.
finns den inte mer?
det är jättelängesen jag kände så.
jag vill kunda andas, brinna för och gå in i nåt så mycket som förut att man enbart levde i det.
den där gnistan går kanske lite på sparlåga?
nu börjar jag nog bli för trött ändå.
dags att trotsa mig själv genom att faktiskt gå och lägga mig.
over and out
två nätter kvar hemma.
och man ska kort sagt säga att jag drar ut på denna här.
kvällen har efter jobb tillbringats hos lisa.
det har vart mycket trevligt!!
mot småtimmarna gick ögonen mer eller mindre i kors dock.
och de gör det fortfarande.
men jag har som vanligt inte riktigt ron i kroppen att gå och lägga mig.
jag vill inte tänka att det faktiskt bara är en dag kvar hemma och sen tillbaka.
jag blir så splittrad.
likaväl som jag saknar skolan. lika mycket (om inte mer) saknar jag er här hemma.
veckan har varit sjukt intensiv.
intensiv är verkligen ordet.
och jag känner att det finns inte ett uns av ork kvar i kroppen.
men det har varit så givande att träffa er.
alla nära, alla kära. ni står mig nära.
jag saknar att brinna.
att känna 'detta är det bästa jag vet'
den intensiva känslan har jag tappat.
finns den inte mer?
det är jättelängesen jag kände så.
jag vill kunda andas, brinna för och gå in i nåt så mycket som förut att man enbart levde i det.
den där gnistan går kanske lite på sparlåga?
nu börjar jag nog bli för trött ändå.
dags att trotsa mig själv genom att faktiskt gå och lägga mig.
over and out