moll möter dur

gårdagen kunde varit den värsta ever.
jag kommer till skolan, och vi har ingen svenska. yippie. värsta regnovädret, regn all over. yeah.2 timmar till nästa lektion.

efter att ha varit på andra sidan stan, missar jag bussen med kanske tio sekunder, om ens det. fem sekunder skulle jag tippa.
men men, det är ingen katastrof. går några hållplatser och hoppar på nästa.
vid första bytet tänker jag att det är bättre att åka en hållplats "mer än vad som behövs" för att matcha med kommande spårvagn eftersom då slipper jag gå i regnet.
så när jag står på fel hållplats åker vagnen förbi, eftersom bussen stannar på hållplatsen i en minut!!! då missar jag vagnen, och får vänta på nästa.
väl vid chalmers och nästa byte har jag missat bussen precis. 11 minuters väntetid. fine. ingen buss. 15 minuter till, och precis när det är min tur att hoppa på "nej nu stänger jag dörrarna" eftersom den var så full. ok, kul. 15 minuter till nästa buss. då tar det 40 minuter att åka den sträckan, som i vanliga fall tar max 10 då det är mycket trafik och rödljus. yeah.
väl hemma, astrött och iskall.


men jag orkar inte vara bitter. jag kastade böckerna i golvet på morgonen, och var förbannad. men det växte till något annat, jag vet inte vad som hände.  men jag ville inte se det grått. jag kunde välja vilken färg jag ville måla dagen i. grått, mörk grått, blått eller gult. jag kan inte säga att det blev gult, men blått iaf.
det är nog första (kanske enda) gången jag gjorde så. men det kändes så mycket bättre, när jag vid halv 9 kom hem sleten pch utsliten, och inte fått i mig någon mat sen klockan 11, så var det ändå ok. det kunde vart så mycket värre. det var en befriande känsla.

luciatåg idag. lillebror var nisse. gosh, så söta pojkar. musikläraren har använt samma program varje år, soft, och från att ha sjungt alla låtar augusti - december i tre år satt många stämmor fortfarande kvar, och ibland visste jag ordningen!! jag kom t.o.m ihåg verserna fyra tärnor i åttan läser, och versen lucia läser!! how is it possible?! tänk om så mycket viktigt fastnade i hjärnan istället..


helgen var ok, mycket känslor under lördagen. hela kvällen. min storebror är bäst, alla kategorier.
stoltheten växte nog flera meter.
"håll dig samman hanna. behärska dig"
söndagen var fin. konsert, det var himla kul.
min soulsister var där med mor, satt bredvid min mor.
pirr i magen. till 1000.
shit vad är det egentlgen som händer?
johanna: "hanna så här extrem brukar du inte vara"
JAG VET!!!! galet.

party imorgonbitti. nu är det kvällen före. halsen är fortfarande paj,
men wtf, det är bara att köra på. fortsätta tills den går sönder helt.
ses vid bron 7.00 yeah (det är fortfarande omänskligt att gå upp innan 7).


för att hänvisa till moll möter dur. som han från dvd:n jag fick låna av min sånglärare sa:
"sweden is a minor 7 land" han vet inte hur rätt han har!! eller så är det precis det han gör(?)
-hanna


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback