lyckliga gatan
kan inte säga att hela gatan är lycklig förstås.
men denna veckan har vart riktigt bra. förutom två duster.
igår sjung jag allt vad jag förmådde, darrande som bara den, vilket ledde till en del för korta toner och lite extra vibrato på rösten. men vad spelar det för roll egentligen?
en kille i musikskolan (lärare) frågade om jag vill vara med i deras jazzensemble, efter första konserten. vet inte hur seriös han var, men vi skulle höras nästa läsår, får se vad det bär av.
det är så himla stor skillnad på att uppträda och uppträda.
i måndags hade vi konsert i aulan, vi körde tre låtar. visst det var lite pirrigt att sjunga, det var så himla mycket folk i aulan, men det var skitkul.
på kvällen var det kanske 25 pers eller nåt, man står helt själv och sjunger en låt som är väldigt svår, mindre än två meter från publiken.
det är så olika, och kvällsuppträdandet är det som gör mig mest rädd.
samma sak var det igår, fast det var lite mer folk, i en lite större sal.
men samtidigt var det asgrymt.
de måste ha tagit dit musikskolans elit, riktigt grymma var alla som deltog. han som fått stipendiet förra året var en riktig sköning på gitarr. grymt bra. och minst sagt orginell.
men denna veckan har vart riktigt bra. förutom två duster.
igår sjung jag allt vad jag förmådde, darrande som bara den, vilket ledde till en del för korta toner och lite extra vibrato på rösten. men vad spelar det för roll egentligen?
en kille i musikskolan (lärare) frågade om jag vill vara med i deras jazzensemble, efter första konserten. vet inte hur seriös han var, men vi skulle höras nästa läsår, får se vad det bär av.
det är så himla stor skillnad på att uppträda och uppträda.
i måndags hade vi konsert i aulan, vi körde tre låtar. visst det var lite pirrigt att sjunga, det var så himla mycket folk i aulan, men det var skitkul.
på kvällen var det kanske 25 pers eller nåt, man står helt själv och sjunger en låt som är väldigt svår, mindre än två meter från publiken.
det är så olika, och kvällsuppträdandet är det som gör mig mest rädd.
samma sak var det igår, fast det var lite mer folk, i en lite större sal.
men samtidigt var det asgrymt.
de måste ha tagit dit musikskolans elit, riktigt grymma var alla som deltog. han som fått stipendiet förra året var en riktig sköning på gitarr. grymt bra. och minst sagt orginell.
idag har jag träffat elaine. det var trevligt. riktigt nice.
god natt
Kommentarer
Trackback