tätt inpå, tätt intill.

nu har jag precis kollat på idol. och det svider till lite i hjärtat när de som  verkligen ligger på mållinjen åker ut., kan de inte ta med 21 till semifinalen istället för 20 liksom.
där är man ju ändå så nära, hoppet börjar gro i en om att kunna gå vidare. man tillåter sig själv att drömma lite, trots att man inte vill egentligen antagligen.

projektarbetet finns i mina tankar dygnet runt. i tisdags kände jag mig lite klokare kanske.
men nu är jag tillbaka från början igen. jag tankespottade i tisdags natt.
massor av ideer kom fram då. men på morgonen kändes det så som det gör på morgonen.
det är inte så att jag har för lite ideer, snarare så att ingen verkligen sätter sig på hjärnan.
det gör mig alledels förvirrad.

igår åkte jag till andra sidan stan igen. och tja, nu känner jag också som innan igen, ungefär. jag har ingen klarhet i något. på måndag bär det av dit igen. vi ska snacka z...t igen.  jag orkar inte med alla beslut. som man är vuxen nog att ta själv.

man tror man känner någon. man tror att någon är en nära. tätt inpå, tätt intill. men varje gång blir man lika förvånad. och varje gång blir man lika förlåtande, för man tycker om människan i fråga med hela sitt hjärta.
jag vill bara skjuta allt det där ifrån mig, och säga hej då.


kanske en himmel blå.
ovanför himmel grå - jonathan johansson
     jonathan

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback