mitt liv som man
ok, jag såg vad jag tog. men jag la ändå inte märke till det.
förrän jag känner att det luktar inte som vanligt.
det luktade så som det gör när man kommer in badrummet efter att nån av bröderna duschat.
bara det att nu var det ju jag som stod i duschen.
har det senaste enbart använt sportbh. vet inte varför. det bara blir så av farten.
bekvämlighetsskäl antar jag. t.o.m när vi var ute sist. då kände jag väl att där gick kanske gränsen.
men men, whatever.
på nåt sätt har jag stängt av det känslomässiga, och börjar istället garva.
vet inte om det är så killar fungerar, men det känns typ så.
vi kan även konstatera att mölndal är på tok för litet om man inte vill stötas på.
varför utmana ödet?
ok, jag vet att jag gör det ganska ofta.
kan inte låta bli. vet inte vad det är som triggar mig, -oftast jag själv antagligen-
men det där med hämningar asså. vart tog spärrarna vägen?
fast nu var det inte jag.
utan nån helt annan.
och jag får inget grepp om kopplingen,
varför utmana ödet liksom?
förrän jag känner att det luktar inte som vanligt.
det luktade så som det gör när man kommer in badrummet efter att nån av bröderna duschat.
bara det att nu var det ju jag som stod i duschen.
har det senaste enbart använt sportbh. vet inte varför. det bara blir så av farten.
bekvämlighetsskäl antar jag. t.o.m när vi var ute sist. då kände jag väl att där gick kanske gränsen.
men men, whatever.
på nåt sätt har jag stängt av det känslomässiga, och börjar istället garva.
vet inte om det är så killar fungerar, men det känns typ så.
vi kan även konstatera att mölndal är på tok för litet om man inte vill stötas på.
varför utmana ödet?
ok, jag vet att jag gör det ganska ofta.
kan inte låta bli. vet inte vad det är som triggar mig, -oftast jag själv antagligen-
fast nu var det inte jag.
utan nån helt annan.
och jag får inget grepp om kopplingen,
varför utmana ödet liksom?
Kommentarer
Trackback