sjukt kul kväll
kulturnatta här i mölndal har blivit lite av min kväll.
inte bara min såklart, men det har vart sjukt kul typ alla år.
ska jag vara helt ärlig kändes det mest jobbigt att åka dit i år.
konserten, va ska man säga?
lite ofokuserad stundtals kanske,
men det var mycket folk.
jag började skratta några gånger.
känslan efteråt var att man garvat sig igenom hela konserten, men så var det inte riktigt.
men så fort vi kom ut släpptes alla spärrar och det skrattades hysteriskt.
de flesta gångerna var när vi stod i klumpar så jag bara kunde böja mig ner för att inte synas.
den sista gången var när vi stod i halvcirkel, och jag i mitten typ. gosh.
min sånglärare och jag skrattade lite åt det efteråt.
sen blev det ett evigt letandes efter min andra gamla lärare..
-ursäkta, får jag bara fråga en sak (till han läraren med de blå ögonen)
- ja, vet du om han har gått hem
- ja jag tror det, han var här nyss men han har nog åkt nu.
- ja okej..
- ska jag hälsa nåt?
- ja, du kan ju alltid hälsa hej från hanna
- va det hanna?
- japp
fem minuter senare
- får jag fråga hur du känner honom?
- ja visst, jag har tagit lektioner för honom i elva år. men nu tog jag studenten så jag har slutat..
- jaha, saknar du honom?
frågan kom så oväntat, men det behövdes verkligen inte tänkas till
- ja, det gör jag faktiskt.
inte bara min såklart, men det har vart sjukt kul typ alla år.
ska jag vara helt ärlig kändes det mest jobbigt att åka dit i år.
- det är svinkallt ute.
- jag har vart astrött.
- rösten har bara segat efter
konserten, va ska man säga?
lite ofokuserad stundtals kanske,
men det var mycket folk.
jag började skratta några gånger.
känslan efteråt var att man garvat sig igenom hela konserten, men så var det inte riktigt.
men så fort vi kom ut släpptes alla spärrar och det skrattades hysteriskt.
de flesta gångerna var när vi stod i klumpar så jag bara kunde böja mig ner för att inte synas.
den sista gången var när vi stod i halvcirkel, och jag i mitten typ. gosh.
min sånglärare och jag skrattade lite åt det efteråt.
sen blev det ett evigt letandes efter min andra gamla lärare..
-ursäkta, får jag bara fråga en sak (till han läraren med de blå ögonen)
- ja, vet du om han har gått hem
- ja jag tror det, han var här nyss men han har nog åkt nu.
- ja okej..
- ska jag hälsa nåt?
- ja, du kan ju alltid hälsa hej från hanna
- va det hanna?
- japp
fem minuter senare
- får jag fråga hur du känner honom?
- ja visst, jag har tagit lektioner för honom i elva år. men nu tog jag studenten så jag har slutat..
- jaha, saknar du honom?
frågan kom så oväntat, men det behövdes verkligen inte tänkas till
- ja, det gör jag faktiskt.
Kommentarer
Trackback