thai mowgli leo in my heart guys
ok gott folk.
nu har jag nyss ätit min frukost.
(inkl en kopp te, så nu blir jag alldeles varm)
jag var sjukt trött imorse,
låg i det där läget mellan sömn och vaka aslänge.
man var medveten om att man fanns, samtidigt som jag låg och drömde typ.
appropå värme. det är märkligt,
här vill man duscha varmt.
i australien duschade jag nästan aldrig varmt,
om man bortser från blue mouantines där det var 14 grader typ..
där satt en varmdusch fett bra.
anledningen till att man först började duscha kallt var vattenbristen i australien.
duschar man kallt ville man inte duscha lika länge, och sparade därmed vattnet.
sen kändes det helt enkelt onaturligt att röra varmvattenkranen..
här står jag dock och fryser fastän jag duschar varmt. wicked.
har även tänkt på varför jag hela tiden uttrycker det som att man flyr verkligheten.
det är ju för sjutton ens verklighet. men dock något annorlunda.
det är ju bara det att det känns som att det är på låtsas.
inte kan ens verkliga liv se så ut?
därför är det ju typ på låtsas. eller?
jag har tänkt en hel del på
ön, koh chang
stranden, lonely beach
lunchplacet nr.1, nature beach (där tillbringade vi även sista kvällen).
och jag försöker se deras vardag.
för deras vardag är inte på låtsas, de lever verkligen i den jämt.
kanske slitig, men ändock, jag hade bytt ut det mesta mot att se det de ser varenda dag.
jag vill också kunna kommunicera utan massa missförstånd,
och bara fatta vad som egentligen pågick.
jag vill kunna ställa tod mot väggen,
för vad i allsindar hände där? käre värld.
jag vill kunna berätta för thai vilken godhjärtad människa han verkade vara,
hur bra han fick en att känna sig i hans sällskap.
jag vill kunna berätta för fire showkillen (världens grymmaste) hur bra jag verkligen tyckte han var.
jag vill kunna berätta för "mowgli" hur otroligt snäll han var,
och hur glad han gjorde mig dagen ute på havet,
och främst av allt jag vill kunna berätta för leo hur len han var, hahaha.
jag ska försöka vakna lite till nu,
till min riktiga vardag, och inte fortsätta leva i en himla dröm.
om några timmar är det party med skruttan, looking forward to it!
peace out
btw, jag jobbade igårkväll så jag såg inte melodifestivalen,
men jag såg när ola och sibel tävlade.
och resultatet är sjukt. skjut mig.
nu har jag nyss ätit min frukost.
(inkl en kopp te, så nu blir jag alldeles varm)
jag var sjukt trött imorse,
låg i det där läget mellan sömn och vaka aslänge.
man var medveten om att man fanns, samtidigt som jag låg och drömde typ.
appropå värme. det är märkligt,
här vill man duscha varmt.
i australien duschade jag nästan aldrig varmt,
om man bortser från blue mouantines där det var 14 grader typ..
där satt en varmdusch fett bra.
anledningen till att man först började duscha kallt var vattenbristen i australien.
duschar man kallt ville man inte duscha lika länge, och sparade därmed vattnet.
sen kändes det helt enkelt onaturligt att röra varmvattenkranen..
här står jag dock och fryser fastän jag duschar varmt. wicked.
har även tänkt på varför jag hela tiden uttrycker det som att man flyr verkligheten.
det är ju för sjutton ens verklighet. men dock något annorlunda.
det är ju bara det att det känns som att det är på låtsas.
inte kan ens verkliga liv se så ut?
därför är det ju typ på låtsas. eller?
jag har tänkt en hel del på
ön, koh chang
stranden, lonely beach
lunchplacet nr.1, nature beach (där tillbringade vi även sista kvällen).
och jag försöker se deras vardag.
för deras vardag är inte på låtsas, de lever verkligen i den jämt.
kanske slitig, men ändock, jag hade bytt ut det mesta mot att se det de ser varenda dag.
jag vill också kunna kommunicera utan massa missförstånd,
och bara fatta vad som egentligen pågick.
jag vill kunna ställa tod mot väggen,
för vad i allsindar hände där? käre värld.
jag vill kunna berätta för thai vilken godhjärtad människa han verkade vara,
hur bra han fick en att känna sig i hans sällskap.
jag vill kunna berätta för fire showkillen (världens grymmaste) hur bra jag verkligen tyckte han var.
jag vill kunna berätta för "mowgli" hur otroligt snäll han var,
och hur glad han gjorde mig dagen ute på havet,
och främst av allt jag vill kunna berätta för leo hur len han var, hahaha.
jag ska försöka vakna lite till nu,
till min riktiga vardag, och inte fortsätta leva i en himla dröm.
om några timmar är det party med skruttan, looking forward to it!
peace out
btw, jag jobbade igårkväll så jag såg inte melodifestivalen,
men jag såg när ola och sibel tävlade.
och resultatet är sjukt. skjut mig.
Kommentarer
Trackback