under your wings i'll hide
Grödan och fruktavkastningen var så överföldande att hoberna förmodligen badade i smultron och grädde, och längre fram på året satt de i gröngräset under plommonträden och åt tills de av kärnorna byggt högar som liknade hela pyramider eller trofébunkar av dräpta fienders skallar - men de bara fortsatte. - J R R Tolkien
såhär brukade jag läsa för t. där vi nu befann oss,
antingen på stranden eller i sängen (det var oftast då vi låg o läste)
då det var nåt som antingen var fint eller bara väldigt roligt.
beskrivningen av vänskap är slående vacker verkligen, helt otrolig.
det brukade sluta med att vi efter avslutad mening sa "åhh".
eller att vi skrattade. ibland var det bara så många ord, så man inte förstod nånting.
boken är numera avslutad, sista sidan lästes i förrgår.
är tillbaka till det lättsamma, lättlästa igen, som absolut inte ger nånting.
denise rudbergs storlek 37. helt meningslös. ska nog sluta läsa sånt.
nån dag..
det är lite de där småsakerna jag kan småsakna.
inte så att jag lyfter luren "tove stör jag? måste bara läsa det här"
kanske borde börja?
men som sagt, vänskapsbeskrivningarna går rakt in i hjärtat kära vänner.
jag tror ingen kan beskriva vänskap lika vackert som tolkien själv.
han har verkligen min respekt där (han har den ändå såklart).
delar av eftermiddagen har tillbringats med lillen, spela spel och skratta med honom.
jag har knappt hunnit prata med honom sen jag kom hem.
det är verkligen knäppt. den jag älskar mest av allt finns inte tid för.
det är inte bara jag som är upptagen, han också, men ändå det är så trist.
ständigt denna tidsbrist, man får leta på klockan för att hitta utrymme åt de nära.
vad hände där liksom? ( = jag är fett beredd att fly verkligheten en gång till. snart)
kollade på papa's kappsäck hemma hos skruttan förra söndagen,
och såg samma avsnitt på repris igår.
det föll mig i smaken så nu ska jag leta mig in till svt.se och kolla på de avsnitten som fortfarande går att se.
pussiluss
såhär brukade jag läsa för t. där vi nu befann oss,
antingen på stranden eller i sängen (det var oftast då vi låg o läste)
då det var nåt som antingen var fint eller bara väldigt roligt.
beskrivningen av vänskap är slående vacker verkligen, helt otrolig.
det brukade sluta med att vi efter avslutad mening sa "åhh".
eller att vi skrattade. ibland var det bara så många ord, så man inte förstod nånting.
boken är numera avslutad, sista sidan lästes i förrgår.
är tillbaka till det lättsamma, lättlästa igen, som absolut inte ger nånting.
denise rudbergs storlek 37. helt meningslös. ska nog sluta läsa sånt.
nån dag..
det är lite de där småsakerna jag kan småsakna.
inte så att jag lyfter luren "tove stör jag? måste bara läsa det här"
kanske borde börja?
men som sagt, vänskapsbeskrivningarna går rakt in i hjärtat kära vänner.
jag tror ingen kan beskriva vänskap lika vackert som tolkien själv.
han har verkligen min respekt där (han har den ändå såklart).
delar av eftermiddagen har tillbringats med lillen, spela spel och skratta med honom.
jag har knappt hunnit prata med honom sen jag kom hem.
det är verkligen knäppt. den jag älskar mest av allt finns inte tid för.
det är inte bara jag som är upptagen, han också, men ändå det är så trist.
ständigt denna tidsbrist, man får leta på klockan för att hitta utrymme åt de nära.
vad hände där liksom? ( = jag är fett beredd att fly verkligheten en gång till. snart)
kollade på papa's kappsäck hemma hos skruttan förra söndagen,
och såg samma avsnitt på repris igår.
det föll mig i smaken så nu ska jag leta mig in till svt.se och kolla på de avsnitten som fortfarande går att se.
pussiluss
Kommentarer
Trackback