overkill
jag sitter här med så där löjligt mycket känslor.
några timmar av kvällen tillbringades tittandes på "drömmen om jul" i smyrna.
det är så konstigt att bara vara där och betrakta utan att ha en roll i spelet.
inte för att jag nånsin satt upp denna musikalen,
men så många andra, så många andra år.
det är konstigt att krama om alla.
nånstans saknar jag allt och alla.
nånstans är det en befrielse att inte vara en del av gemenskapen längre.
veckan har gått upp och ner, bergochdalbanan har med andra ord fortsatt jobba på som vanligt.
de första dagarna gick väldigt mycket i ro och stillhet.
eller ja, alla dagar har fortsatt i ro och stillhet också för den delen.
bara andas, ta del av vänner som inte släpper (jag är så glad att jag har er) och få lite perspektiv.
en biljett är bokad. 15.07 går tåget.
vissa delar inombords säger: nej nej nej. åk inte tillbaka.
andra delar säger: försök en gång till. efter att ha samlat lite kraft kan det bli bra ändå.
vi får se.
ett som är säkert är att denna gången väntar jag inte tre månader med att känna efter igen..
kärlek
visst har vi fortfarande poserna i oss?
några timmar av kvällen tillbringades tittandes på "drömmen om jul" i smyrna.
det är så konstigt att bara vara där och betrakta utan att ha en roll i spelet.
inte för att jag nånsin satt upp denna musikalen,
men så många andra, så många andra år.
det är konstigt att krama om alla.
nånstans saknar jag allt och alla.
nånstans är det en befrielse att inte vara en del av gemenskapen längre.
veckan har gått upp och ner, bergochdalbanan har med andra ord fortsatt jobba på som vanligt.
de första dagarna gick väldigt mycket i ro och stillhet.
eller ja, alla dagar har fortsatt i ro och stillhet också för den delen.
bara andas, ta del av vänner som inte släpper (jag är så glad att jag har er) och få lite perspektiv.
en biljett är bokad. 15.07 går tåget.
vissa delar inombords säger: nej nej nej. åk inte tillbaka.
andra delar säger: försök en gång till. efter att ha samlat lite kraft kan det bli bra ändå.
vi får se.
ett som är säkert är att denna gången väntar jag inte tre månader med att känna efter igen..
kärlek
visst har vi fortfarande poserna i oss?Kommentarer
Trackback