ett fall tillbaka till marken

var ska man börja?

värmland är galet vackert.
samtidigt är det inte som att ligga på en strand i thailand, eller att sitta på maze i sydney.


det är väl därför jag tvekar ibland.

samtidigt som det är bra här.
för det är det.
inatt sov jag hos ida.
det var lite 'hej jag går i trean' - känsla på det hela.
det var jätteskönt.

fötterna är tillbaka på jorden.
och det med besked.
här tar man det inte lite lätt.
här är det som vanligt, allt eller inget som gäller.
tröttsamt.

jag tänker på er,
och en sång jag sjöng för jämnan förut kom till mig i veckan.

'jag tillhör dig och du är min
för alltid i all evighet
mitt hjärtas slag blir ett med ditt
förenade i evighet
för alltid i all evighet
inga tårar mer av smärta
inga tårar mer
nej aldrig för du är med
nej aldrig när du är med'

jane

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback