tingeltangel

ok, kära vänner.
jag ska en sista gång konstatera att hösten verkligen kommit hit.
löven är numera i en blandad kavalkad av rött, grönt och gult.
kylan tränger (fortfarande) in överallt och de gråa dagarna är verkligen så gråa som höstdagar är.
dagarna med sol är precis så vackra som höstdagar kan vara,
men det är ändå kylan som känns mest uppenbar.
det är på den man verkligen kan känna hösten.

vi gjorde karlstad igår.
jag träffade min gamla klasskompis från mitt allra första år på fässberg.
jag stod inne i ett omklädningsrum på MQ, hade precis visat ida en klänning när jag ska gå in igen och stänga dörren om mig. då tycker jag mig se nån jag känner igen. och jag såg inte synvillor. jag såg rätt.
det är så sjukt. världen är så himla liten.
det blev att jag köpte för mycket. massa saker jag egentligen inte behöver.
som nytt nagellack (jag har fortfarade inte bitit på naglarna!) nagellacksremover,
hårspännen med leopardmönster (me really like!),
nytt viva la diva (står i evig skuld till dig sandra för att du visade mig viva la diva!) disco blev det nu,
glitter är fortfarande fett rätt.

det blev även två alternativa klänningar till bröllopet som stundar om två veckor.
tanken är att jag ska ta hem dem o pröva hemma,
och med min mors hjälp avgöra vilken jag ska behålla.
sen lämna tillbaka den andra.
det är tanken jag vill tänka.
i verkligheten vet jag nästan att jag kommer behålla båda.
även om ekonomin definitivt inte tillåter det.


helgen i övrigt har varit väldigt lugn.
det är svårt att bli stressad här i värmland.
hela omgivningen andas lugn,
även om jag just nu har läxor uppöver öronen som bara måste göras.
inte för nån annans skulle denna gång, som när man gick i gymnasiet (det var så det kändes iaf).
utan för min egen skull så jag faktiskt får saker gjorda detta året och lär mig nåt.

men först ska jag låna en hålslagare för att få ordning på mitt liv här och börja sätta in papper i pärm
- massa vuxenpoäng på det. eller hur. -
och sen ska jag ringa hem.
SEN ska jag göra lite läxor.
känner redan att det börjar bra med att jag gör allt i rätt ordning..

ibland kan -tjena hanna och ett slag på handen (så hårt man kan såklart) vara tillräckligt för att stå ut.

peace and love