killing for love

man börjar inse att livet kanske kan komma att se ut såhär.
de närmsta på avstånd och en himla massa viljekraft för att orka andas.
det var kanske dags att återgå till det där med att samla kraft.

jag sitter lite i förundran.
hur tänker folk?
vad får någon ut av att bara följa känslan och tappa samvetet helt?
det kan vara så att bara jag fått hela världen om bakfoten.
jag kanske lever klar i nån naivitet där man vill tro gott.

det är konstiga dagar nu.
långa dagar, inte orka äta dagar, jag-tappar-orken-dagar.
känslan i kroppen slutet av förra veckan var enbart en molande
- hur ska detta gå med en röst som är paj?
klassisarna åkte till apoteket och fann echinagard.
en alkohol % på 22 gjorde sitt!

det hostas och snörvlas massa,
men det kunde definitvt vara värre och jag är ju inte ensam om att ha denna känslan i kroppen dessa tider.
att kroppen aldrig lär sig.
aldrig vänjer sig,
vid att man alltid mår såhär några gånger per år och gör sig av med det..

det gick bra i fredags.
och i övermorgon väntar premiären. på riktigt.
visst är min inställning trist när jag tycker det ska bli skönt att det snart är över..

jose gonzales  har ägt min cd-spelare de senastedagarna.
killing for love killing for live killing for love

pussiluss

Kommentarer
Postat av: sandra

du stör aldrig när du ringer hanna. glöm inte det!

2009-01-20 @ 07:28:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback