stockholm part 1

jag fullkomligt älskar när man kommer till ställen där folk är lika snurriga som en själv.

väl framme på vandrarhemmet var han som jobbade här uppe i ett samtal.
direkt när han lagt på ringer både hans mobil, och telefonen hit.
han ger mig den andra telefonen så jag får prata.
visserligen var det ju mina frågor han skulle sköta,
men det var så soft, han slängde telefonen till mig och sa,
-här varsågod, ta det!!

- ehh hej. han fick lite fullt upp han i kassan så jag tar det,
jag undrar om det finns möjlighet att stanna en natt extrta?
- är det hanna hermansson jag talar med?
- ja precis!
- ja, jag känner igen din röst sen igår.
- ja men det var jag!
- ok det var ju detta vi pratade lite om
(bör tilläggas att jag sa fyra nätter, men hon trodde det var fem,
så vi ändrade från fem till fyra)
jag behöll faktiskt natten ändå till dig, så det går bra. du kan sova i samma säng också!
- jamen vad bra, tack snälla!
- det är den sista platsen du får nu, sen är det fullt.
- oj vilken tur att det blev lite missförstånd igår då. tusen tack.

nu sitter jag här.
efter dryga sju timmar på buss.
har traskat mig fram på egen hand i stora staden.
det var tomt när jag kom hit.
blev väl omhändertagen av han som jobbar här och min granne.
nu kryllar det med folk här och det enda man hör är spanska, franska och portugues.

den första jag sprang på var marcus birro himself.
trodde även jag såg cimon från paradiset och blev alldeles till mig.
men icke..

känner ingen större nervositet inför morgondagen än,
det värsta är väl att åka  tunnelbana inkl. byte och allt sånt.
och den informationen jag kan känna varit något bristfällig från 'almost-julia'

cheers
- julia (har fortfarande inte drabbats av storhetsvansinne..)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback