till alla er som fortfarande undrar; ja jag är knäpp

jag blir tokig.

det är livsfarligt och jättedumt att sätta upp hela sin tillvaro kring en sak/människa/tanke.
självklart är det exakt vad jag gjort och jag fortsätter fråga mig,
hur i allsindar hamnade jag här trots inställningen;
celibat 2010?

jag försöker vara realisten,
bort med romantikern.


ge mig i styrka i det nu då.
snälla..

cheers

Kommentarer
Postat av: Ida

Jag känner igen det. Det är verkligen värdelöst.

Postat av: hannu

ohh yes indeed.

kommer man nånsin bli normal?!

2010-02-27 @ 12:39:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback