jag är en hemsk människa
för det första.
jag tycker numera synd om majoriteten
(här talar vi inte om några få inte)
som handlar av mig.
världens mest veliga människa bakom en kassa finner ni här.
- så och där var det två kronor tillbaka
- ehh sa du inte att det kostade 20?
- gjorde jag? jaha, ehh..
- ja det gjorde du.
- jaha okej, men det gör det inte, så här har du dina två kronor.
- kan vi ta det på 100, bankomaten funkar inte?
- absolut, ville du ta det 100 jämt, eller 100 över beloppet?
- vi kan faktiskt ta det på 100 jämt.
- ok
- du.. nu står det 91 här
- va, gör det?
- mm..
- jag vet inte vad jag tänkte
- nej, inte jag heller..
- ehm jag tänkte fel helt enkelt.
hela tiden.
numera händer det inte ibland,
det händer dagligen.
och som vanligt,
det värsta är att jag inte ens skäms längre.
jag är en hemsk människa.
det är så många trasiga människor som kommer in.
ensamma människor som bara vill prata.
när jag inte ätit på sju timmar faller inte bara min hunger,
utan även hela jag och jag blir den hemska människan.
som väjer ett samtal och går in på lagret.
eller gör allt annat som måste göras.
jag skäms alltid efteråt.
varför kan man inte bara ta den där lilla extra tiden och ge av sig själv?
jag gömmer mig bakom tankar som att jag står på jobbet.
eller att jag ju faktikst är både trött och hungrig, inte orkar helt enkelt.
sen när blev det ok?
tack vänner som grattat mig på min namnsdag.
jag har aldrig fått så många kort och sms på en namnsdag förr.
lovely!
sleep tight folks
jag tycker numera synd om majoriteten
(här talar vi inte om några få inte)
som handlar av mig.
världens mest veliga människa bakom en kassa finner ni här.
- så och där var det två kronor tillbaka
- ehh sa du inte att det kostade 20?
- gjorde jag? jaha, ehh..
- ja det gjorde du.
- jaha okej, men det gör det inte, så här har du dina två kronor.
- kan vi ta det på 100, bankomaten funkar inte?
- absolut, ville du ta det 100 jämt, eller 100 över beloppet?
- vi kan faktiskt ta det på 100 jämt.
- ok
- du.. nu står det 91 här
- va, gör det?
- mm..
- jag vet inte vad jag tänkte
- nej, inte jag heller..
- ehm jag tänkte fel helt enkelt.
hela tiden.
numera händer det inte ibland,
det händer dagligen.
och som vanligt,
det värsta är att jag inte ens skäms längre.
jag är en hemsk människa.
det är så många trasiga människor som kommer in.
ensamma människor som bara vill prata.
när jag inte ätit på sju timmar faller inte bara min hunger,
utan även hela jag och jag blir den hemska människan.
som väjer ett samtal och går in på lagret.
eller gör allt annat som måste göras.
jag skäms alltid efteråt.
varför kan man inte bara ta den där lilla extra tiden och ge av sig själv?
jag gömmer mig bakom tankar som att jag står på jobbet.
eller att jag ju faktikst är både trött och hungrig, inte orkar helt enkelt.
sen när blev det ok?
tack vänner som grattat mig på min namnsdag.
jag har aldrig fått så många kort och sms på en namnsdag förr.
lovely!
sleep tight folks
Kommentarer
Trackback