spaggethiben again
jag vet inte om jag ska se det som ett gott tecken att han skrattar.
men han skrattar med (åt?) mig.
- jag dör nog lite inombords nu..
- nej du skulle klarat en till, vi borde lagt på mer.
- NEJ FÖR ALLT I VÄRLDEN. ÄR DU TOKIG?!
- SKA JAG UPP PÅ BOLLEN IGEN?!
- nej nu är vi klara faktikst. jag tänkte om vi rör oss mot mitt rum.
(JA JA JA!! är det redan vi och oss alltså?)
efteråt
- ok hanna, hur känner du?
- jo men det har nog gått bra tror jag..
han tycker ju självklart det,
och påpekar noga alla framsteg.
(men hur dum i huvudet hade han varit om han inte gjort det?)
vi sitter där.
hans snälla snälla ögon och det fina leendet.
och det enda jag tänker är (helt seriöst)
- varför är inte detta en film?!
då hade han slängt iväg bordet, slitit av sig tröjan.. och burit iväg mig.
nu sitter vi där och det är som en annan typ av film.
för jag kan inte tänka på nåt annat än att sånt här händer bara på film.
såna som han existerar bara på film.
han frågar mig om hösten och när jag svarar att jag inte vet om jag blir kvar i gbg,
undrar han vad jag ska plugga till vid en eventuell flytt.
- ehh... jag ska plugga.. eeehhh.., ledar, ehh.. ja just det en social pedagogsik ledarutbilning.
på fullaste allvar, jag glömmer bort vad det är jag ska göra!!
det är nånting med denna människa.
är det bara jag som blir sån i hans närvaro?!
den stora flytten mot haga är på ingång.
välkomna vänner!
pussiluss
men han skrattar med (åt?) mig.
- jag dör nog lite inombords nu..
- nej du skulle klarat en till, vi borde lagt på mer.
- NEJ FÖR ALLT I VÄRLDEN. ÄR DU TOKIG?!
- SKA JAG UPP PÅ BOLLEN IGEN?!
- nej nu är vi klara faktikst. jag tänkte om vi rör oss mot mitt rum.
(JA JA JA!! är det redan vi och oss alltså?)
efteråt
- ok hanna, hur känner du?
- jo men det har nog gått bra tror jag..
han tycker ju självklart det,
och påpekar noga alla framsteg.
(men hur dum i huvudet hade han varit om han inte gjort det?)
vi sitter där.
hans snälla snälla ögon och det fina leendet.
och det enda jag tänker är (helt seriöst)
- varför är inte detta en film?!
då hade han slängt iväg bordet, slitit av sig tröjan.. och burit iväg mig.
nu sitter vi där och det är som en annan typ av film.
för jag kan inte tänka på nåt annat än att sånt här händer bara på film.
såna som han existerar bara på film.
han frågar mig om hösten och när jag svarar att jag inte vet om jag blir kvar i gbg,
undrar han vad jag ska plugga till vid en eventuell flytt.
- ehh... jag ska plugga.. eeehhh.., ledar, ehh.. ja just det en social pedagogsik ledarutbilning.
på fullaste allvar, jag glömmer bort vad det är jag ska göra!!
det är nånting med denna människa.
är det bara jag som blir sån i hans närvaro?!
den stora flytten mot haga är på ingång.
välkomna vänner!
pussiluss
Kommentarer
Trackback