i made it!
ok folks.
nu ligger valet hos mig,
om det blir värmland ett år framöver.
eller thailand..
nånstans lutar det ändå åt värmland.
en något lättad - hannu
nu ligger valet hos mig,
om det blir värmland ett år framöver.
nånstans lutar det ändå åt värmland.
en något lättad - hannu
blir så trött på mig själv - än en gång
ok folks. hur ofta får man chansen TWICE utan att ta den?
jag tror ni förstår att jag inte pallar mig själv.
- har du sett honom?!
- ja, jag såg förut, det var jättekul men det räcker.
minuten senare
- fast det vore ju inte fel att våga..
- men gör det bara.
- mm..
en minut senare
- hjälp där går han, jag vågar inte.
vänder mig om
- det här går inte, jag vågar inte.
- men kom igen hanna.
- nä jag vågar bara inte.
på vägen hem
- jag är säker på att vi fick ögonkontakt,
eller antagligen inbillar jag mig, men det kändes verkligen som det.
- ja du skulle ha vågat, du vet ju att han är så blyg-
- ja.. jo.. men jag är också blyg!!
- nä hanna du är inte blyg.
- va är jag då?
- du blir bara feg.
hahahha tack för den liksom.
det var verkligen det jag ville höra.
framförallt behövde höra.
men förtjänar man nåt annat efter att bara paja alla chanser liksom.
well well nästa gång - för det vet jag nästan att det blir - SKA jag bara göra det.
annars står jag inte ut. det går bara inte.
- jane
jag tror ni förstår att jag inte pallar mig själv.
- har du sett honom?!
- ja, jag såg förut, det var jättekul men det räcker.
minuten senare
- fast det vore ju inte fel att våga..
- men gör det bara.
- mm..
en minut senare
- hjälp där går han, jag vågar inte.
vänder mig om
- det här går inte, jag vågar inte.
- men kom igen hanna.
- nä jag vågar bara inte.
på vägen hem
- jag är säker på att vi fick ögonkontakt,
eller antagligen inbillar jag mig, men det kändes verkligen som det.
- ja du skulle ha vågat, du vet ju att han är så blyg-
- ja.. jo.. men jag är också blyg!!
- nä hanna du är inte blyg.
- va är jag då?
- du blir bara feg.
hahahha tack för den liksom.
det var verkligen det jag ville höra.
framförallt behövde höra.
men förtjänar man nåt annat efter att bara paja alla chanser liksom.
well well nästa gång - för det vet jag nästan att det blir - SKA jag bara göra det.
annars står jag inte ut. det går bara inte.
- jane
jag har ingen mobil
ok, har ni känt den där känslan att man tar ett andetag, men andetaget fastnar liksom i halsen?
man har precis andats ut och inser att, ok det kommer faktiskt ordna sig.
för att sedan får ett slag i magen o andetaget bara fastnar mitt i halsen.
inte så man kvävs( men typ ) men ändå, stockar sig liksom.
ok, SÅ allvarligt är det inte. men ibland blir man bara så trött.
just nu är jag så trött.
igårkväll kom min mobil bort. jag tappade den på bussen.
busschauffören ringer upp, hem till oss lite senare på kvällen,
och det var så skönt.
inte för att jag hunnit installera den här så mycket egentligen,
har nästan inte lagt in några nummer, men ändå det var väldigt skönt.
idag när jag ringer finns den dock inte. den är bara borta.
till det hör två nätter med cirkus tre timmars sömn per natt,
morgonpass på det och det avslutande mördarpasset idag på 10 timmar.
inklusive en sjukt speedad dag igår.
och idag.
ok folks, den näst bästa just nu:
http://www.youtube.com/watch?v=X2IExa2A198 åhh!
over and out - jane
man har precis andats ut och inser att, ok det kommer faktiskt ordna sig.
för att sedan får ett slag i magen o andetaget bara fastnar mitt i halsen.
inte så man kvävs
ok, SÅ allvarligt är det inte. men ibland blir man bara så trött.
just nu är jag så trött.
igårkväll kom min mobil bort. jag tappade den på bussen.
busschauffören ringer upp, hem till oss lite senare på kvällen,
och det var så skönt.
inte för att jag hunnit installera den här så mycket egentligen,
har nästan inte lagt in några nummer, men ändå det var väldigt skönt.
idag när jag ringer finns den dock inte. den är bara borta.
till det hör två nätter med cirkus tre timmars sömn per natt,
morgonpass på det och det avslutande mördarpasset idag på 10 timmar.
inklusive en sjukt speedad dag igår.
och idag.
ok folks, den näst bästa just nu:
http://www.youtube.com/watch?v=X2IExa2A198 åhh!
over and out - jane
closer
three little birds
efter att igår för första gången vågat sig ut sen hemkomsten inser jag än en gång.
nä, jag saknar inte alls thailand, och jag tänker inte alls på leo (bara varenda dag).
det är med intryck o avtryck, saknad.
jisses, det ändå lilla intrycket man hann få satte sig verkligen och gav ett stort avtyck.
så nu saknar jag allt det där.
verkligen jättemycket.
det är befriande att ha fått se hur de lever,
att det faktiskt finns ett annat sätt.
långt ifrån det här.
inte för att det ena är mer rätt än det andra,
men det var nåt där som föll mig i smaken..
http://www.youtube.com/watch?v=WtwGyxzxBDg
well well en vecka har gått och den har varit lite speciell för flera av oss här i familjen.
jag o mamma tog bilen till värmland. för att återigen pröva min lycka.
ingen idé att hoppas på nåt stort.
men i vanlig ordning, vet jag hur man gör för att ens i tanken ha fötterna kvar på jorden liksom.
åh. o sist men inte minst, SISTA AVSNITTET AV KLASS 9A!!
lillen har vart på svt och gjort ett skolreportage.
han är så cool. ingen slår honom i driv och vilja.
vill han nåt tar han tag i det och hoppas inte att det bara händer.
han träffade en reporter från västnytt som svarade på hans grymma frågor,
och med sig hem fick han några coola bilder på "mikael som nyhetsuppläsare" bl.a. hahaha.
mattias har slutat jobbet och är nu på resande fot i australien.
om några veckor vankas thailand (och jag önskar ju inte alls att jag var där med honom)
och sedan hemkomst. vad var det lillen sa?
- om några veckor är mattias hemma. fantastiskt!
och mamma stämmer in med ett
- oh ja.
detta är väl inte jättespeciellt egentligen men camill väckte mig 7.30 i fredags och ville lägga sig.
hon var sjukling, och vad gör man inte som syster i lagen,
jo man går upp och låter henne ta över sängen.
baby don't worry 'bout a thing
'cause every little thing is gonna be alright
- hannu

nä, jag saknar inte alls thailand, och jag tänker inte alls på leo (bara varenda dag).
det är med intryck o avtryck, saknad.
jisses, det ändå lilla intrycket man hann få satte sig verkligen och gav ett stort avtyck.
så nu saknar jag allt det där.
verkligen jättemycket.
det är befriande att ha fått se hur de lever,
att det faktiskt finns ett annat sätt.
långt ifrån det här.
inte för att det ena är mer rätt än det andra,
men det var nåt där som föll mig i smaken..
http://www.youtube.com/watch?v=WtwGyxzxBDg
well well en vecka har gått och den har varit lite speciell för flera av oss här i familjen.
jag o mamma tog bilen till värmland. för att återigen pröva min lycka.
ingen idé att hoppas på nåt stort.
men i vanlig ordning, vet jag hur man gör för att ens i tanken ha fötterna kvar på jorden liksom.
åh. o sist men inte minst, SISTA AVSNITTET AV KLASS 9A!!
lillen har vart på svt och gjort ett skolreportage.
han är så cool. ingen slår honom i driv och vilja.
vill han nåt tar han tag i det och hoppas inte att det bara händer.
han träffade en reporter från västnytt som svarade på hans grymma frågor,
och med sig hem fick han några coola bilder på "mikael som nyhetsuppläsare" bl.a. hahaha.
mattias har slutat jobbet och är nu på resande fot i australien.
om några veckor vankas thailand (och jag önskar ju inte alls att jag var där med honom)
och sedan hemkomst. vad var det lillen sa?
- om några veckor är mattias hemma. fantastiskt!
och mamma stämmer in med ett
- oh ja.
detta är väl inte jättespeciellt egentligen men camill väckte mig 7.30 i fredags och ville lägga sig.
hon var sjukling, och vad gör man inte som syster i lagen,
jo man går upp och låter henne ta över sängen.
baby don't worry 'bout a thing
'cause every little thing is gonna be alright
- hannu
is this love that i'm feeling is this love that i've been searching for is this love or am i dreaming
ok vänner, jag sitter här med en träningsvärk i hela kroppen.
vet inte om det säger nåt om att gårdagen (trots åtta timmar i bil) var tuff
eller att man helt enkelt bara är sådär sjukt otränad så man inte vill erkänna det.
tacka vet jag hösten 2006 och cirkus ett år framåt. sen dog det bara.
dags att fånga upp det igen. kanske?
(men det var faktiskt många konstiga övningar,
när man var helt still för att sedan springa så fort det gick. typ)
sitter här och funderar på om jag faktiskt ska se helt ok vad det gäller renlighet idag.
eller om jag bara ska skita i det och bege mig dit som jag ser ut nu.
det blir ändå inte mycket bättre än så här..
inte värre heller dock!
well well. ikväll blir det party på pressbyrån om dryga två timmar och framåt,
do i see you there? yeah!
imorgon vankas det troligtvis utgång. kan bli grrrreat.
jag är aldrig den som har stora förväntningar att det ska bli kvällen i ens liv.
inte på nåt sätt,
men av nån anledning har vi lyckats få några riktigt lyckade kvällar det senaste.
trots att det egentligen inte vart sådär jättespeciellt.
en tribute till p och g som vintern 2003 - 2004 gav mig det här.
http://www.youtube.com/watch?v=ujnH4yNqL8E
säg mig, är det inte fantastiskt, mer än fantastiskt?
och ja, jag har pratat med honom, fått hans autograf och sett dom in action.
scandinavium. wiie!
peace out
- hannu k
vet inte om det säger nåt om att gårdagen (trots åtta timmar i bil) var tuff
eller att man helt enkelt bara är sådär sjukt otränad så man inte vill erkänna det.
tacka vet jag hösten 2006 och cirkus ett år framåt. sen dog det bara.
dags att fånga upp det igen. kanske?
(men det var faktiskt många konstiga övningar,
när man var helt still för att sedan springa så fort det gick. typ)
sitter här och funderar på om jag faktiskt ska se helt ok vad det gäller renlighet idag.
eller om jag bara ska skita i det och bege mig dit som jag ser ut nu.
det blir ändå inte mycket bättre än så här..
inte värre heller dock!
well well. ikväll blir det party på pressbyrån om dryga två timmar och framåt,
do i see you there? yeah!
imorgon vankas det troligtvis utgång. kan bli grrrreat.
jag är aldrig den som har stora förväntningar att det ska bli kvällen i ens liv.
inte på nåt sätt,
men av nån anledning har vi lyckats få några riktigt lyckade kvällar det senaste.
trots att det egentligen inte vart sådär jättespeciellt.
en tribute till p och g som vintern 2003 - 2004 gav mig det här.
http://www.youtube.com/watch?v=ujnH4yNqL8E
säg mig, är det inte fantastiskt, mer än fantastiskt?
och ja, jag har pratat med honom, fått hans autograf och sett dom in action.
scandinavium. wiie!
peace out
- hannu k
end of story
och där brast det.
ganska så fett.
med en massa frågetecken undrar man bara:
vad i allsindar hände där?
men detta var någonting som fångade mitt hjärta hela vägen.
+ att de spelade "hallelujah" till.
går det att göra nåt annat än bara gå sönder lite inombords då?
well well. sjukt att detta får en att lipa när halva asien går sönder,
och när man varenda dag vet all misär som pågår världen över.
då är det klass 9A (av allting) som sätter spel på hela verksamheten inombords.
visst är det sjukt egentligen. helt sanslöst, sinnessjukt.
btw, det är farligt nära till jag drar till värmland nu.
hjälp.
ganska så fett.
med en massa frågetecken undrar man bara:
vad i allsindar hände där?
men detta var någonting som fångade mitt hjärta hela vägen.
+ att de spelade "hallelujah" till.
går det att göra nåt annat än bara gå sönder lite inombords då?
well well. sjukt att detta får en att lipa när halva asien går sönder,
och när man varenda dag vet all misär som pågår världen över.
då är det klass 9A (av allting) som sätter spel på hela verksamheten inombords.
visst är det sjukt egentligen. helt sanslöst, sinnessjukt.
btw, det är farligt nära till jag drar till värmland nu.
hjälp.
asrädd!
yo folks.
ok, jag är fortfarande galet rädd för hundar.
det kom en ensam liten hund springades mot mig, cirkus en sisådär hundra meter från mig.
det var ingen såndär söt liten hund, utan en hund som såg sådär läskig ut.
den är helt själv och den springer mot mig.
jag blir asrädd, går in i en buske, men den kommer ändå mot mig.
(här börjar jag lipa)
går över gatan, men den springer ändå mot mig.
här är jag så rädd att jag tror benen ska vika sig under mig.
men tänker behåll nu lugnet och andas djupt.
i huvudet hör jag toves röst från austrailen och framförallt thailand:
hundar är inte farliga, hundar är snälla djur.
hon lyckades väl sådär. haha.
hunden nuddar aldrig mig,
och efter att ha gått en bit ser jag en kvinna svänga av från en annan väg.
så jag antog och antar fortfarande att hunden var/är hennes.
men hon var verkligen utom synhåll för mig först.
men ändock. det är verkligen konstigt att den rädslan bara vägrar släppa greppet om mig.
well well nu ska jag kolla scrubs om 23 minuter o borsta tänderna.
sleep tight folks.
ok, jag är fortfarande galet rädd för hundar.
det kom en ensam liten hund springades mot mig, cirkus en sisådär hundra meter från mig.
det var ingen såndär söt liten hund, utan en hund som såg sådär läskig ut.
den är helt själv och den springer mot mig.
jag blir asrädd, går in i en buske, men den kommer ändå mot mig.
(här börjar jag lipa)
går över gatan, men den springer ändå mot mig.
här är jag så rädd att jag tror benen ska vika sig under mig.
men tänker behåll nu lugnet och andas djupt.
i huvudet hör jag toves röst från austrailen och framförallt thailand:
hundar är inte farliga, hundar är snälla djur.
hon lyckades väl sådär. haha.
hunden nuddar aldrig mig,
och efter att ha gått en bit ser jag en kvinna svänga av från en annan väg.
så jag antog och antar fortfarande att hunden var/är hennes.
men hon var verkligen utom synhåll för mig först.
men ändock. det är verkligen konstigt att den rädslan bara vägrar släppa greppet om mig.
well well nu ska jag kolla scrubs om 23 minuter o borsta tänderna.
sleep tight folks.
ok ok jag ger mig nu
för er äckelmagade, stop it here.
jag fick precis en sur uppstötning,
och jag antar att jag var så värd den?
eller, varför får man annars en sån?
men jag måste klaga.
jag avskyr bara känslan, smaken allt.
att det man käkat tidigare kommer upp
+ massa sur syra som gör att smaken vägrar försvinna
och att hela munnen fylls av detta.
end of story. jag skulle kunna gå in bra mycket mer på detalj,
men det tar vi i talande form, vi som brukar dela med oss av smaskigheter som dessa..
efter avslutat jobb 17 igår gick jag hem, stannade där några timmar innan det begavs till
chrsitoffer hiding live. jag har tyckt denna idol-kille varit duktig,
men inte så att mitt hjärta smält.
fast efter igår kan jag inte säga annat än att killen ger allt och är riktig - RIKTIGT - grym på det han gör.
(men för att nå olas status har han givetvis en bit kvar..!)
tack för igår tjejör.
efter avslutat jobb idag var jag hemma runt cirkus 21.
nånstans hade jag hoppats på alla dessa storartade planer,
men det blev inte mycket av allt alls.
istället hamnade jag framför dolly parton live sändning och blommor av stål.
så det blev att jag lipade mig igenom kvällen istället för att det faktiskt hände nåt kul.
och sur uppstötning på det. mm.
hela mitt jag skriker efter sömn,
så det är dags att bege sig till sängen för den stora sömnen helt enkelt.
godnattkram
jag fick precis en sur uppstötning,
och jag antar att jag var så värd den?
eller, varför får man annars en sån?
men jag måste klaga.
jag avskyr bara känslan, smaken allt.
att det man käkat tidigare kommer upp
+ massa sur syra som gör att smaken vägrar försvinna
och att hela munnen fylls av detta.
end of story. jag skulle kunna gå in bra mycket mer på detalj,
men det tar vi i talande form, vi som brukar dela med oss av smaskigheter som dessa..
efter avslutat jobb 17 igår gick jag hem, stannade där några timmar innan det begavs till
chrsitoffer hiding live. jag har tyckt denna idol-kille varit duktig,
men inte så att mitt hjärta smält.
fast efter igår kan jag inte säga annat än att killen ger allt och är riktig - RIKTIGT - grym på det han gör.
(men för att nå olas status har han givetvis en bit kvar..!)
tack för igår tjejör.
efter avslutat jobb idag var jag hemma runt cirkus 21.
nånstans hade jag hoppats på alla dessa storartade planer,
men det blev inte mycket av allt alls.
istället hamnade jag framför dolly parton live sändning och blommor av stål.
så det blev att jag lipade mig igenom kvällen istället för att det faktiskt hände nåt kul.
och sur uppstötning på det. mm.
hela mitt jag skriker efter sömn,
så det är dags att bege sig till sängen för den stora sömnen helt enkelt.
godnattkram
i've said it before: jag är så dum!
jag är nyss hemkommen och hur trött som helst.
är man inte liiite gammal när man åker hem då alla andra har som roligast?
inte min kväll ikväll, kanske imorn(!?)
det värker i kroppen. vad jag minns var det inte såhär innan resan, eller?
det var kul att kolla cortege och kul att få lite primetime med tove.
med betoning på lite.
ändock, lite är bra mycket bättre än ingenting.
men.
JAG ÄR SÅ DUM!!!
hur ofta får man chansen två gånger samma dag utan att ta den?
åh åh åh.
kan inte någon plocka bort de där spärrarna som så ofta saknas,
när jag som mest behöver det.
snälla snälla snälla.
men som tove sa
- studentfesten hanna studentfesten.
då smäller det så in i norden.
peace out
är man inte liiite gammal när man åker hem då alla andra har som roligast?
inte min kväll ikväll, kanske imorn(!?)
det värker i kroppen. vad jag minns var det inte såhär innan resan, eller?
det var kul att kolla cortege och kul att få lite primetime med tove.
med betoning på lite.
ändock, lite är bra mycket bättre än ingenting.
men.
JAG ÄR SÅ DUM!!!
hur ofta får man chansen två gånger samma dag utan att ta den?
åh åh åh.
kan inte någon plocka bort de där spärrarna som så ofta saknas,
när jag som mest behöver det.
snälla snälla snälla.
men som tove sa
- studentfesten hanna studentfesten.
då smäller det så in i norden.
peace out
jag är världens tönt
ok, jag vet. jag vet jag vet.
jag är världens tönt.
jag började lipa till klass 9A nu ikväll och frågade lillen omgående
- hur jag ska jag klara av att det är sista avsnittet nästa vecka?!
och han med sin lugna röst säger
- men hanna
hahahahah mobbat.
här är btw låten som fångade mitt hjärta förra året,
tror det var då jag i min ensamhet kollade på delar av firandet av victorias 30-årsdag.
(ja usch, jag våndas lite av att tänka på dagen,
det var en sån dag man inte ville sluta le för känslan i kroppen var på topp,
samtidigt kändes det hela tiden som att detta är för bra för att vara sant.
varpå det fick ett pretty abrupt slut)
sen har den varit med som ett ledande mantra under resan
http://www.youtube.com/watch?v=kNDH5yaYtNg
peace and love
jag är världens tönt.
jag började lipa till klass 9A nu ikväll och frågade lillen omgående
- hur jag ska jag klara av att det är sista avsnittet nästa vecka?!
och han med sin lugna röst säger
- men hanna
hahahahah mobbat.
här är btw låten som fångade mitt hjärta förra året,
tror det var då jag i min ensamhet kollade på delar av firandet av victorias 30-årsdag.
(ja usch, jag våndas lite av att tänka på dagen,
det var en sån dag man inte ville sluta le för känslan i kroppen var på topp,
samtidigt kändes det hela tiden som att detta är för bra för att vara sant.
varpå det fick ett pretty abrupt slut)
sen har den varit med som ett ledande mantra under resan
http://www.youtube.com/watch?v=kNDH5yaYtNg
peace and love
vad hände där?
man står liksom helt i förundran och tänker
va i allsindar hände där egentligen?
och just nu finner jag nog inga andra ord för att beskriva läget.
over and out - hannu k
va i allsindar hände där egentligen?
och just nu finner jag nog inga andra ord för att beskriva läget.
over and out - hannu k
om du tvekar
har i vanlig ordning så mycket som vill ut,
men det är en balansgång det där mellan att dela med sig lagom eller way to much.
så jag stoppar det här nånstans.
kan annars börja med att jag imorse kom att tänka på min grek/greken a.k.a djtoni,
sista kvällen på fraser "... and the swedish girls: DRINK!"
och när jag hör don't hold back is there anybody out there felling something
känns det så otroligt nära, men ändå så långt bort.
inte för att min grek gillade house. djtoni diggade väldigt märklig musik.
lite jazz/blues inspirerat med konstiga inslag av typ indisk och balkan musik.
som ni märker kan jag inte beskriva den riktigt.
det som är det roliga med allt är iaf att han var det första (for some reason) jag vaknade till imorse!
hahaha. (om man bortser från klockan 3 då jag får sms av tove..)
imorse vaknade jag dock med magont som satt ända in i ryggen.
-det är såna tider nu- så när jag kommer ner säger jag till lillen
- vet du vad jag har
- ont i huvudet?
- nä, men jätteont i magen, hur visste du att jag hade ont?
- jag vet inte, det bara lät så.
haha ok liksom.
helgen har förövrigt varit en bra helg.
förutom att jag är så trött att det värker i mig.
nu är det snart dags för den stora tandborstningen.
peace and love
http://www.youtube.com/watch?v=1K3wQLx8ksQ&feature=related
men det är en balansgång det där mellan att dela med sig lagom eller way to much.
så jag stoppar det här nånstans.
kan annars börja med att jag imorse kom att tänka på min grek/greken a.k.a djtoni,
sista kvällen på fraser "... and the swedish girls: DRINK!"
och när jag hör don't hold back is there anybody out there felling something
känns det så otroligt nära, men ändå så långt bort.
inte för att min grek gillade house. djtoni diggade väldigt märklig musik.
lite jazz/blues inspirerat med konstiga inslag av typ indisk och balkan musik.
som ni märker kan jag inte beskriva den riktigt.
det som är det roliga med allt är iaf att han var det första (for some reason) jag vaknade till imorse!
hahaha. (om man bortser från klockan 3 då jag får sms av tove..)
imorse vaknade jag dock med magont som satt ända in i ryggen.
-det är såna tider nu- så när jag kommer ner säger jag till lillen
- vet du vad jag har
- ont i huvudet?
- nä, men jätteont i magen, hur visste du att jag hade ont?
- jag vet inte, det bara lät så.
haha ok liksom.
helgen har förövrigt varit en bra helg.
förutom att jag är så trött att det värker i mig.
nu är det snart dags för den stora tandborstningen.
peace and love
http://www.youtube.com/watch?v=1K3wQLx8ksQ&feature=related
-sarek
där får jag andas ut
känslan i kroppen är den här tunga, jag - orkar- inte- lyfta - benet - känslan.
och jag menar det verkligen.
när jag kom hem från jobbet satte jag mig i stolen på trädgården och satt där i nästan två timmar.
utan att röra ens det minsta lilla på fingret.
då jag satt där kom jag att tänka på alla gånger jag tänkt/skrivit/ropat/uttryckt:
ge mig tid att andas
jag måste få andas ut.
kom i mina tankar att tänka på
tomas andersson wijs - där får jag andas ut
ska inte direkt säga att den sången satt ord på mina tankar,
men just där får jag andas ut har satt spår i mina tankar-
vet inte om han funnit platsen eller vilan i att kunna andas ut,
det känns väl lite som det för att kunna uttrycka sig så.
och det lockar mig så fett.
en gång var jag sorgsen nu har jag köpts fri
inte längre slav under minnets tyranni
ännu smärtar såren ifrån ödets spjut
men jag har ett hem nu där jag får andas ut
vartän vägarna bär
vartän drömmen tar slut
i hans nåd faller jag där får jag andas ut
där får jag andas ut där får jag andas ut
i hans nåd faller jag där får jag andas ut
en gång var jag bunden nu har jag köpts fri
inte längre slav under världens tyranni
en gång var jag hunsad av maktens stora män
nu är han min herre som dog för kärleken
vartän vägarna bär vartän drömmen tar slut
i hans nåd faller jag där får jag andas ut
där får jag andas ut där får jag andas ut
i hans nåd faller jag där får jag där får jag andas ut
där får jag andas ut i hans nåd faller jag
där får jag andas ut
i hans nåd faller jag där får jag andas ut
peace and love
och jag menar det verkligen.
när jag kom hem från jobbet satte jag mig i stolen på trädgården och satt där i nästan två timmar.
utan att röra ens det minsta lilla på fingret.
då jag satt där kom jag att tänka på alla gånger jag tänkt/skrivit/ropat/uttryckt:
ge mig tid att andas
jag måste få andas ut.
kom i mina tankar att tänka på
tomas andersson wijs - där får jag andas ut
ska inte direkt säga att den sången satt ord på mina tankar,
men just där får jag andas ut har satt spår i mina tankar-
vet inte om han funnit platsen eller vilan i att kunna andas ut,
det känns väl lite som det för att kunna uttrycka sig så.
och det lockar mig så fett.
en gång var jag sorgsen nu har jag köpts fri
inte längre slav under minnets tyranni
ännu smärtar såren ifrån ödets spjut
men jag har ett hem nu där jag får andas ut
vartän vägarna bär
vartän drömmen tar slut
i hans nåd faller jag där får jag andas ut
där får jag andas ut där får jag andas ut
i hans nåd faller jag där får jag andas ut
en gång var jag bunden nu har jag köpts fri
inte längre slav under världens tyranni
en gång var jag hunsad av maktens stora män
nu är han min herre som dog för kärleken
vartän vägarna bär vartän drömmen tar slut
i hans nåd faller jag där får jag andas ut
där får jag andas ut där får jag andas ut
i hans nåd faller jag där får jag där får jag andas ut
där får jag andas ut i hans nåd faller jag
där får jag andas ut
i hans nåd faller jag där får jag andas ut
peace and love
dagen då mowgli fångade mitt hjärta
jag har lite utav en fettisch att att tänka "för två månader sen idag gjorde jag det här"
iaf. för två månader sen idag befann jag mig några utav de första dagarna på koh chang.
(kan redan nu tilläga att jag inte kommer ha några hämningar just idag. just want you to know.
vill ju inte ha några stora chockeringar här. även om det där med att stoppa sig i tid aldrig riktigt vart min grej..)
kvällen innan hade jag bokat tid för snorkling,
och efter lite tjat på tove bestämde även hon sig för att ta sig ett dyk.
vi blir upphämtade på morgonen runt halv nio och taxin går till bang bao med några andra som ska med på samma tur som oss.
väl framme prövas det simfötter och tove grejar med wetsuit (vad heter det? bara tappa ordet helt) och sånt som hon behöver.
nästan på direkten framme på dykarcentret ser jag en thai, han har världens vackraste långa hår,
en smal kropp med långa fina muskler, och tatueringar över nästan hela överkroppen.
minns jag inte helt tokigt så blev han redan här mowgli.
han blev i vilket fall som helst mowgli senare annars.
hela mitt jag smälter så fett inombords och jag bara önskar att han ska med ut på båten.
det ska han.
-(bör tilläggas, innan thailand präglades resan mycket av alla k, killar, kläder, känslor.
här skulle det vara slut på allt sånt, bara avkoppling och inte ens ge grabbarna en blick liksom.
här försvann ju den bestämmelsen ganska så drastiskt)-
väl ute på båten är det ganska förvirrande, han som är med tove snackar med henne,
och alla verkar ha nåt att göra. utom jag, som inte ska dyka.
när vi väl är ute på plats mår jag ganska illa o vill bara ner i vattnet,
men inget händer. alla gör nåt, utom jag.
frågar tove vart jag ska ta vägen, hon tror jag vinner på att bara vänta in läget.
hennes kille frågar mig hur det går o om det ska bli kul.
det ska bli skitkul, men att jag inte vet vad jag ska göra bara.
då pekar han på killen med det långra håret och den tatuerade överkroppen: mowgli!
- han ska ta hand om dig.
och nu skämtar jag inte. jag trodde nästan helt seriöst att jag skulle dö!
efter ett tag hoppar vi ner i vattnet.
först gör jag dock sönder ett par simglasögon.
(och innan dagens slut lyckas jag även tappa en snorkel. bra jobbat..)
sen är det så sjukt fint. helt otroligt verkligen.
han rör sig lika smidigt som en fisk. han simmar ner och hämtar upp en jättevacker snäcka.
men när jag nästan kommer åt "den svarta randen" säger han.
- no be careful, it's poison there.
haha softish liksom.
när vi är färdiga är jag helt överväldigad, det var helt otroligt som sagt.
nu får vi lunch och vi åker iväg till nästa ställe där vi ska dyka nästa gång.
han lovar att det ska vara ännu vackrare här.
jag minns faktiskt inte om det var det, men det var lika fantastiskt här.
innan vi hoppar ner sätter han sig på andra sidan båten från alla andra,
där är det så mycket folk och grejs.
jag följer efter, sätter mig bredvid och inser att det här är så knäppt.
där sitter jag bredvid kanske världens vackraste människa.
han är jättetrevlig och omhändertagande.
(ett drag många thai har, men inte gör det dom ohetare för det!)
tittar ut över det turkosa vattnet och inser att det här är så otroligt fint.
det här är som att leva i en dröm.
och att hela dagen - 2 dyk, mat, frukt - kostade mindre än en måltid hemma på restaurang känns ju bara sjukt.
vi hoppar ner i vattnet och det är awesome!
när vi är ovanför de som dyker lättar han på sina kollegors tuber när jag ligger ovanför.
det är asgött. det kittlar över hela kroppen,
och man kan liksom fånga bubblorna i handen o spräcka de. asballt.
och hur lite man än vill att dagen ska ta slut,
så gör den ju ändå det.
vi åker tillbaka och jag bara önskar att tove kan ta kort (hade ingen vanlig kamera med).
men här infinner sig av nån anledning båda våras hämningar och ingen kan med.
så det blev inte mycket med det.
men ja det var helt klart amazing!
jag tror manuel skulle uttryckt det,
- it was like WOW!
iaf. för två månader sen idag befann jag mig några utav de första dagarna på koh chang.
(kan redan nu tilläga att jag inte kommer ha några hämningar just idag. just want you to know.
vill ju inte ha några stora chockeringar här. även om det där med att stoppa sig i tid aldrig riktigt vart min grej..)
kvällen innan hade jag bokat tid för snorkling,
och efter lite tjat på tove bestämde även hon sig för att ta sig ett dyk.
vi blir upphämtade på morgonen runt halv nio och taxin går till bang bao med några andra som ska med på samma tur som oss.
väl framme prövas det simfötter och tove grejar med wetsuit (vad heter det? bara tappa ordet helt) och sånt som hon behöver.
nästan på direkten framme på dykarcentret ser jag en thai, han har världens vackraste långa hår,
en smal kropp med långa fina muskler, och tatueringar över nästan hela överkroppen.
minns jag inte helt tokigt så blev han redan här mowgli.
han blev i vilket fall som helst mowgli senare annars.
hela mitt jag smälter så fett inombords och jag bara önskar att han ska med ut på båten.
det ska han.
-(bör tilläggas, innan thailand präglades resan mycket av alla k, killar, kläder, känslor.
här skulle det vara slut på allt sånt, bara avkoppling och inte ens ge grabbarna en blick liksom.
här försvann ju den bestämmelsen ganska så drastiskt)-
väl ute på båten är det ganska förvirrande, han som är med tove snackar med henne,
och alla verkar ha nåt att göra. utom jag, som inte ska dyka.
när vi väl är ute på plats mår jag ganska illa o vill bara ner i vattnet,
men inget händer. alla gör nåt, utom jag.
frågar tove vart jag ska ta vägen, hon tror jag vinner på att bara vänta in läget.
hennes kille frågar mig hur det går o om det ska bli kul.
det ska bli skitkul, men att jag inte vet vad jag ska göra bara.
då pekar han på killen med det långra håret och den tatuerade överkroppen: mowgli!
- han ska ta hand om dig.
och nu skämtar jag inte. jag trodde nästan helt seriöst att jag skulle dö!
efter ett tag hoppar vi ner i vattnet.
först gör jag dock sönder ett par simglasögon.
(och innan dagens slut lyckas jag även tappa en snorkel. bra jobbat..)
sen är det så sjukt fint. helt otroligt verkligen.
han rör sig lika smidigt som en fisk. han simmar ner och hämtar upp en jättevacker snäcka.
men när jag nästan kommer åt "den svarta randen" säger han.
- no be careful, it's poison there.
haha softish liksom.
när vi är färdiga är jag helt överväldigad, det var helt otroligt som sagt.
nu får vi lunch och vi åker iväg till nästa ställe där vi ska dyka nästa gång.
han lovar att det ska vara ännu vackrare här.
jag minns faktiskt inte om det var det, men det var lika fantastiskt här.
innan vi hoppar ner sätter han sig på andra sidan båten från alla andra,
där är det så mycket folk och grejs.
jag följer efter, sätter mig bredvid och inser att det här är så knäppt.
där sitter jag bredvid kanske världens vackraste människa.
han är jättetrevlig och omhändertagande.
(ett drag många thai har, men inte gör det dom ohetare för det!)
tittar ut över det turkosa vattnet och inser att det här är så otroligt fint.
det här är som att leva i en dröm.
och att hela dagen - 2 dyk, mat, frukt - kostade mindre än en måltid hemma på restaurang känns ju bara sjukt.
vi hoppar ner i vattnet och det är awesome!
när vi är ovanför de som dyker lättar han på sina kollegors tuber när jag ligger ovanför.
det är asgött. det kittlar över hela kroppen,
och man kan liksom fånga bubblorna i handen o spräcka de. asballt.
och hur lite man än vill att dagen ska ta slut,
så gör den ju ändå det.
vi åker tillbaka och jag bara önskar att tove kan ta kort (hade ingen vanlig kamera med).
men här infinner sig av nån anledning båda våras hämningar och ingen kan med.
så det blev inte mycket med det.
men ja det var helt klart amazing!

jag tror manuel skulle uttryckt det,
- it was like WOW!
tror man kan uttrycka det obeskrivbart
solen strålar fortfarande därute men inte på trädgården så jag har vågat mig in.
+ att det faktiskt börjar bli lite väl kallt.
lillen sa imorse
- hanna det ser verkligen så somrigt ut när du sitter med vinterjacka.
det är faktiskt inte som att glassa på en strand i australien el. thailand.
kan känna att jag har så mycket som vill ut, så mycket att dela med av.
men, känner att innehållet blir mer o mer innehållslöst.
inser att förra helgens konsert med håkan h. är en av de bästa jag varit på och att jag knappt nämnt den.
jag kan inte riktigt ge mina ord på hur den kvällen upplevdes,
eller orden känns knappt värdiga nog.
gosh, det var helt otroligt, långt utöver det fantastiska.
känslan var hela tiden, snälla låt aldrig det här ta slut.
ja det var helt osannolikt.
och man kan än en gång konstatera att när jag som 13-åring föll pladask för denna man inte är ett mysterium utan snarare en självklarhet.
som sagt kan nog inte bli mer övertydlig.
kan bara nämna igen att det var AAAAWESOOME.
ska checka läget hos so you think you can dance dansarna nu eftersom jag jobbade i torsdags.
ibland är jag glad att jag har lillen.
eller jag är alltid glad åt honom - såklart - men speciellt såna kvällar!
peace and love - hannu k
+ att det faktiskt börjar bli lite väl kallt.
lillen sa imorse
- hanna det ser verkligen så somrigt ut när du sitter med vinterjacka.
det är faktiskt inte som att glassa på en strand i australien el. thailand.
kan känna att jag har så mycket som vill ut, så mycket att dela med av.
men, känner att innehållet blir mer o mer innehållslöst.
inser att förra helgens konsert med håkan h. är en av de bästa jag varit på och att jag knappt nämnt den.
jag kan inte riktigt ge mina ord på hur den kvällen upplevdes,
eller orden känns knappt värdiga nog.
gosh, det var helt otroligt, långt utöver det fantastiska.
känslan var hela tiden, snälla låt aldrig det här ta slut.
ja det var helt osannolikt.
och man kan än en gång konstatera att när jag som 13-åring föll pladask för denna man inte är ett mysterium utan snarare en självklarhet.
som sagt kan nog inte bli mer övertydlig.
kan bara nämna igen att det var AAAAWESOOME.
ska checka läget hos so you think you can dance dansarna nu eftersom jag jobbade i torsdags.
ibland är jag glad att jag har lillen.
eller jag är alltid glad åt honom - såklart - men speciellt såna kvällar!
peace and love - hannu k
i want you to know my heart is beating
i want you to know my heart is beating
i want you to know my heart is beating
i want you to know my heart is beating
i want you to know my heart is beating - eskju divine
jag tror nästan hela låten går så.
egentligen, är det ok att samma låt bara innehåller en mening som går 700 gånger?
jag tvekar faktiskt inte när det handlar om denna låten.
ibland blir man så fett träffad va.
en varm kram till sandru också.
over and out
i want you to know my heart is beating
i want you to know my heart is beating
i want you to know my heart is beating - eskju divine
jag tror nästan hela låten går så.
egentligen, är det ok att samma låt bara innehåller en mening som går 700 gånger?
jag tvekar faktiskt inte när det handlar om denna låten.
ibland blir man så fett träffad va.
en varm kram till sandru också.
over and out
fetingångest
ok jag sitter här med en fetingångest som jag förtjänar.
efter frukosten med skruttan o tove blev vi fångade av en på stan.
först sa jag bara nej nej nej.
jag kan inte göra såna här stora val utan nån som mattias.
(han var för snygg helt enkelt..)
väl hemma inser jag att jag borde inte ha gjort det.
det handlar inte om några stora summor eller nåt sånt,
bara det att jag egentligen borde känna mig själv såpass väl att jag kan stoppa mig.
för annars kommer den här känslan bitande på småtimmarna.
shit va har jag gjort!
well well whatever. jag behöver en handsfree anyhow.
dagen annars har varit fin. det blev middag hos dozza med kakan.
och kunde dagen börjat på ett bättre sätt? skulle inte tro det!
so if the answer is no
can i change your mind?
so if i had a chance
would you let me know?
we're all the same
and love is blind
the sun is gone before it shines
and i said if the answer is no
can i change your mind?
efter frukosten med skruttan o tove blev vi fångade av en på stan.
först sa jag bara nej nej nej.
jag kan inte göra såna här stora val utan nån som mattias.
(han var för snygg helt enkelt..)
väl hemma inser jag att jag borde inte ha gjort det.
det handlar inte om några stora summor eller nåt sånt,
bara det att jag egentligen borde känna mig själv såpass väl att jag kan stoppa mig.
för annars kommer den här känslan bitande på småtimmarna.
shit va har jag gjort!
well well whatever. jag behöver en handsfree anyhow.
dagen annars har varit fin. det blev middag hos dozza med kakan.
och kunde dagen börjat på ett bättre sätt? skulle inte tro det!
so if the answer is no
can i change your mind?
so if i had a chance
would you let me know?
we're all the same
and love is blind
the sun is gone before it shines
and i said if the answer is no
can i change your mind?
you take my hand in your hand breathe life in me again
coming out of my cage
and i've been doing just fine
gotta gotta be down because i want it all
it started out with a kiss how did it end up like this
it was only a kiss it was only kiss
det vansinnigt lilla blir så otroligt stort. allt för ofta.
resan som enbart var en pytteliten del av mitt liv har förföljt mig varenda dag sen jag kom hem.
och nånstans är det precis som om jag väntar på att känslan därifrån bara ska komma tillbaka.
antagligen är det omöjligt.
dags att gilla läget kanske, inse att man inte kan leva ett liv på en längtan.
en dröm, en saknad tillbaka till det som faktiskt kändes bra i hela kroppen.
samtidigt precis som jag skrivit innan,
pallar man att leva utan den där känslan när man väl känt den och haft den så levande i hela kroppen?
jag är faktiskt tveksam.
men jag tycker det är skrämmande. snackade med tovis om det idag.
känslan av att veta vad man gör en månad framåt men inte två kan kännas jobbig.
spännande, men jobbig.
man får aldrig nån riktig ro i kroppen, nånstans undrar man hur iallsindar allt ska gå vägen.
(finns det ens hopp liksom?)
men för att återgå till resan. var det nånting man lärde sig där så var det: det ordnar sig.
'don't worry 'bout a thing. 'cause every little thing is gonna be alright'
nu ska jag kolla scrubs.
- hannu
and i've been doing just fine
gotta gotta be down because i want it all
it started out with a kiss how did it end up like this
it was only a kiss it was only kiss
det vansinnigt lilla blir så otroligt stort. allt för ofta.
resan som enbart var en pytteliten del av mitt liv har förföljt mig varenda dag sen jag kom hem.
och nånstans är det precis som om jag väntar på att känslan därifrån bara ska komma tillbaka.
antagligen är det omöjligt.
dags att gilla läget kanske, inse att man inte kan leva ett liv på en längtan.
en dröm, en saknad tillbaka till det som faktiskt kändes bra i hela kroppen.
samtidigt precis som jag skrivit innan,
pallar man att leva utan den där känslan när man väl känt den och haft den så levande i hela kroppen?
jag är faktiskt tveksam.
men jag tycker det är skrämmande. snackade med tovis om det idag.
känslan av att veta vad man gör en månad framåt men inte två kan kännas jobbig.
spännande, men jobbig.
man får aldrig nån riktig ro i kroppen, nånstans undrar man hur iallsindar allt ska gå vägen.
(finns det ens hopp liksom?)
men för att återgå till resan. var det nånting man lärde sig där så var det: det ordnar sig.
'don't worry 'bout a thing. 'cause every little thing is gonna be alright'
nu ska jag kolla scrubs.
- hannu
försöker stänga ute omvärlden
försökte med alla krafter jag hade att stänga ute världen imorse.
rullgardinen var nerdragen och dörren stängd.
ändå envisades solstrålar med att sända in små strålar i glappet mellan gardinen och fönstret.
so anoying.
och då skämtar jag inte.
bettan tog några jättesteg hit och hjälpte mig på så vis att stiga ur sängen.
vi stängde ute solen och allt vad vår heter med rullgardinen och kollade R.E.N.T.
(bra film btw)
fick en bamsemassagen över ryggen sen. och shit vad det känns som om nåt inte står rätt till där.
när det känns så. hur i allsindar kan det kännas så mycket?!
en ny vecka med nya möjligheter. och vilka möjligheter sen..
kanske en himmel blå ovanför himmel grå -jonathan j.
- eller?
chill out - hannu
rullgardinen var nerdragen och dörren stängd.
ändå envisades solstrålar med att sända in små strålar i glappet mellan gardinen och fönstret.
so anoying.
och då skämtar jag inte.
bettan tog några jättesteg hit och hjälpte mig på så vis att stiga ur sängen.
vi stängde ute solen och allt vad vår heter med rullgardinen och kollade R.E.N.T.
(bra film btw)
fick en bamsemassagen över ryggen sen. och shit vad det känns som om nåt inte står rätt till där.
när det känns så. hur i allsindar kan det kännas så mycket?!
en ny vecka med nya möjligheter. och vilka möjligheter sen..
kanske en himmel blå ovanför himmel grå -jonathan j.
- eller?
chill out - hannu