folks in behov av hjälp
ok, för att besrkiva läget just nu.
jag är heeelt slut.
jag går i slow motion och det är precis som om benen inte orkar bära mer.
för att vara lite dramaqueen på det där.
det kommer in en kvinna nära till panik
"vaktmästaren, kan du hjälpa mig ringa vaktmästaren, jag har tappat en ring i toaletten"
- ehh, tyvärr, jag har inget möjlighet att göra det. jag vet inte hur man får tag på dem
"snälla, du kan väl hjälpa mig"
- nej tyvärr
"vad ska jag då göra?!"
- kommer du tillbaka imorgon, då kan du prata med värdarna som sitter där ute
"snälla hjälp mig nuuuu. ringen är inte min, och jag kommer inte tillbaka igen."
- jag kan inget göra tyvärr, du får ringa värdarna imorn.
"men du kan ringa vaktmästaren nu"
- jag kan inget nummer, jag vet inte hur man får tag på dem.
här rabblar hon ett nummer.
varpå en sliten man i ett par jeansshorts och en läderväst kommer in och säger,
-behöver du en telefon, till kvinnan.
"jaaa"
- här har du.
-tack.
- men, ska du ringa på den? det kostar ju pengar. det har jag inte.
varpå han tittar på mig,
- lite schysst kan man ju vara och låna ut den, men pengar det har jag inte.
han köper en korv med bröd, och tar sedan en servett för att torka sig. i HELA ansiktet.
han visar mig servetten (här spyr jag nästan)
den är alldeles blöt och svart.
- ser du?!
och så tar han en ny och visar ännu mer demonstrativt.
- kolla här. det är smuts, avgaser efter att ha vart ute en dag i stan.
mm, how i love it.
detta är bara ett av alla exempel,
av alla ställen verkar det vara pressbyrån som lockar flest weirdoes.
byes
jag är heeelt slut.
jag går i slow motion och det är precis som om benen inte orkar bära mer.
för att vara lite dramaqueen på det där.
det kommer in en kvinna nära till panik
"vaktmästaren, kan du hjälpa mig ringa vaktmästaren, jag har tappat en ring i toaletten"
- ehh, tyvärr, jag har inget möjlighet att göra det. jag vet inte hur man får tag på dem
"snälla, du kan väl hjälpa mig"
- nej tyvärr
"vad ska jag då göra?!"
- kommer du tillbaka imorgon, då kan du prata med värdarna som sitter där ute
"snälla hjälp mig nuuuu. ringen är inte min, och jag kommer inte tillbaka igen."
- jag kan inget göra tyvärr, du får ringa värdarna imorn.
"men du kan ringa vaktmästaren nu"
- jag kan inget nummer, jag vet inte hur man får tag på dem.
här rabblar hon ett nummer.
varpå en sliten man i ett par jeansshorts och en läderväst kommer in och säger,
-behöver du en telefon, till kvinnan.
"jaaa"
- här har du.
-tack.
- men, ska du ringa på den? det kostar ju pengar. det har jag inte.
varpå han tittar på mig,
- lite schysst kan man ju vara och låna ut den, men pengar det har jag inte.
han köper en korv med bröd, och tar sedan en servett för att torka sig. i HELA ansiktet.
han visar mig servetten (här spyr jag nästan)
den är alldeles blöt och svart.
- ser du?!
och så tar han en ny och visar ännu mer demonstrativt.
- kolla här. det är smuts, avgaser efter att ha vart ute en dag i stan.
mm, how i love it.
detta är bara ett av alla exempel,
av alla ställen verkar det vara pressbyrån som lockar flest weirdoes.
byes
LIVINGTHEROCKDREAM
det är verkligen inte så att jag anser mig skriva viktigare saker nu än innan.
det mesta jag skriver är mest ointressant skit, men jag är medveten om det. den du!
jag jobbade idag,
jag kände igen mig själv idag.
jag blev glad, varm i hjärtat (sån som jag brukar bli..)
och det gjorde min dag.
mörka ögon, mörkt hår. oh, in my heart!
(eller är det bara ett sista hopp till självbevarelsedrift.
typ "jag orkar inte gå under, på riktigt?")
det mesta jag skriver är mest ointressant skit, men jag är medveten om det. den du!
jag jobbade idag,
jag kände igen mig själv idag.
jag blev glad, varm i hjärtat (sån som jag brukar bli..)
och det gjorde min dag.
mörka ögon, mörkt hår. oh, in my heart!
(eller är det bara ett sista hopp till självbevarelsedrift.
typ "jag orkar inte gå under, på riktigt?")
- håller precis på att bli attackerad av en pappa långben.
jag är inte rädd eller nåt sånt, men när den flyger mot ögonen rycker jag till.
nu har jag gjort det typ 800 gånger och har fått ont i nacken. osmart, yes indeed -
för att inlägget överhuvudtaget ska ha nåt med rubriken att göra.
jag fick världens finaste present av tovis, i form av en handduk.
med texten LIVINGTHEROCKDREAM all over the place. how i love it!
peace and love - hannu.kjag är inte rädd eller nåt sånt, men när den flyger mot ögonen rycker jag till.
nu har jag gjort det typ 800 gånger och har fått ont i nacken. osmart, yes indeed -
för att inlägget överhuvudtaget ska ha nåt med rubriken att göra.
jag fick världens finaste present av tovis, i form av en handduk.
med texten LIVINGTHEROCKDREAM all over the place. how i love it!
när man inte orkar hata mer
but my heart,
it don?t beat,
it don?t beat the way it used to.
and my eyes,
they don?t see you no more.
and my lips,
they don?t kiss,
they don?t kiss the way they used to,
and my eyes don?t recognize you no more.
- killers
it don?t beat,
it don?t beat the way it used to.
and my eyes,
they don?t see you no more.
and my lips,
they don?t kiss,
they don?t kiss the way they used to,
and my eyes don?t recognize you no more.
- killers
mage = in uppror = tröttsamt
de senaste dagarna har varit bra.
nätterna har tillbringats at tove's,
och då kan man ju inte förvänta sig nåt annat.
vi har vart inne på kalaset varje kväll,
och ikväll är det timbuktu & damn! som gäller.
jag är inget större fan av honom, men han är kul live.
lillebror kommer ständigt med frågor om sport.

till mig. jag som inte är särskilt intresserad och ytterst lite insatt.
han vill jämt få till en diskussion.
man vill kanske det om man bryr sig tillräckligt,
även om man inte alls får särskilt kul respons.
för några dagar sedan var det ifk som kom upp på tal.
- vem tror du blir den förste att få lämna ifk?
- va menar du? vem som blir köpt, flyttar utomlands?
- aa.
- ehm. ingen aning.
här svarade han vem han trodde, men det minns jag inte alls..
han diskuterar vidare och frågar
- tror du det blir andres vasquez?
- näää, det hoppas jag verkligen inte!
- varför inte?
- nä, men det är la kul om han är här ett tag till...
- men vadå, han har ju redan flickvän.
är det så jag uppfattas, tragisk?
you never were and you never will be mine
bara för att jag älskar robyn.
och för att hon är bra, här har ni henne i sitt esse.
http://www.youtube.com/watch?v=TWkDZti16dY&mode=related&search=
och för att hon är bra, här har ni henne i sitt esse.
http://www.youtube.com/watch?v=TWkDZti16dY&mode=related&search=
put your back on me
cykla bort från polisen
är det möjligt att stjäla någons ord, någons tankar?
kom och ta mina. så jag bara blir av med eländet.
har cyklat som en galning den senaste halvtimmen.
jag är ingen bra vara-ensam-ute-sent-människa.
jag har nog aldrig cyklat såhär fort i hela mitt liv. puh.
men det är ju en sån frihet.
vi pratade om det idag, hur bra det är att cykla.
slippa känna marken. typ.
jag är helt rastlös. har ingen ro i kroppen. vill bara inte sova.
för jag orkar inte vakna med samma känsla i magen,
som jag somnar med.
(fast jag borde inte klaga, jag vaknade ju upp med frugan imorse..)
kom och ta mina. så jag bara blir av med eländet.
har cyklat som en galning den senaste halvtimmen.
jag är ingen bra vara-ensam-ute-sent-människa.
jag har nog aldrig cyklat såhär fort i hela mitt liv. puh.
men det är ju en sån frihet.
vi pratade om det idag, hur bra det är att cykla.
slippa känna marken. typ.
jag är helt rastlös. har ingen ro i kroppen. vill bara inte sova.
för jag orkar inte vakna med samma känsla i magen,
som jag somnar med.
(fast jag borde inte klaga, jag vaknade ju upp med frugan imorse..)
you can run into my arms
inatt åker nån till turkiet
lite sol nu låter ju inte alls fel..

har asmycket tankar nu.
men allt jag formulerar blir mest fel.
märkligt hur man kan formulera samma mening flera gånger, och ändå aldrig bli nöjd.
orden vill inte samarbeta.
jag tar mig inte för att göra nånting.
rummet behöver grovstädas.
och då menar jag inte plocka lite från golvet, och dammsuga.
det är så stökigt att jag släcker ljuset för att att slippa se eländet.
dagen har vart himla bra.
har käkat frukost med johanna.
och ätit mer. vi har käkat mest hela dagen. och gått på indiska.
haha, där fastnade vi.
och pratat, pratat, pratat.
orden vill inte ta slut.
nu har jag två val.
1. duscha och vara någorlunda fräsch när min fru kommer.
2. inte duscha och vara asäcklig.
3. duscha men skita i håret.
jag tror jag tar trean.
lite trevligare än tvåan, men mindre ambitiöst än ettan.
now that it's raining more than ever
know that we still have each other
you can stand under my umbrella
you can stand under my umbrella
lite sol nu låter ju inte alls fel..

har asmycket tankar nu.
men allt jag formulerar blir mest fel.
märkligt hur man kan formulera samma mening flera gånger, och ändå aldrig bli nöjd.
orden vill inte samarbeta.
jag tar mig inte för att göra nånting.
rummet behöver grovstädas.
och då menar jag inte plocka lite från golvet, och dammsuga.
det är så stökigt att jag släcker ljuset för att att slippa se eländet.
dagen har vart himla bra.
har käkat frukost med johanna.
och ätit mer. vi har käkat mest hela dagen. och gått på indiska.
haha, där fastnade vi.
och pratat, pratat, pratat.
orden vill inte ta slut.
nu har jag två val.
1. duscha och vara någorlunda fräsch när min fru kommer.
2. inte duscha och vara asäcklig.

jag tror jag tar trean.
lite trevligare än tvåan, men mindre ambitiöst än ettan.
now that it's raining more than ever
know that we still have each other
you can stand under my umbrella
you can stand under my umbrella
ett hjärta av stål
finns det liksom en början, och ett slut?
eller är allting bara en enda stor massa mitt i.
eller kanske att jag fortfarande är i början.
eller slutet då.
jag vet faktiskt inte alls.
och jag vet inte vad jag hoppas på.
det jag hoppas är att jag aldrig mer kommer känna såhär.
den största förändringen är väl att jag numera undviker k-brunnar.
och att titta på klockan de tiderna alla siffror är samma.
annars kan jag inte vara annat än tacksam.
vänner i nöden. sannerligen. jag står i fet skuld till folk nu.
fast det gör man väl kanske inte till de nära?
har försökt poängtera det flera gånger.
jag är verkligen tacksam.
de har gjort dagarna, veckorna händelserika.
jag har inte vart hemma ensam en enda dag på flera veckor.
dagarna har vart maxade och de här veckorna kunde inte kommit mer lägligt.
förutom jobb har det partajats (hårt!) hos bettan, jag har fått en fru!
kärleksmeddelanden när man kommer hem från jobbet in my heart!
och nu är jag på väg tillbaka till hjärtat av stål.
jag är bra på att ha det!
det passar mig himla bra.
eller är allting bara en enda stor massa mitt i.
eller kanske att jag fortfarande är i början.
eller slutet då.
jag vet faktiskt inte alls.
och jag vet inte vad jag hoppas på.
det jag hoppas är att jag aldrig mer kommer känna såhär.
den största förändringen är väl att jag numera undviker k-brunnar.
och att titta på klockan de tiderna alla siffror är samma.
annars kan jag inte vara annat än tacksam.
vänner i nöden. sannerligen. jag står i fet skuld till folk nu.
fast det gör man väl kanske inte till de nära?
har försökt poängtera det flera gånger.
jag är verkligen tacksam.
de har gjort dagarna, veckorna händelserika.
jag har inte vart hemma ensam en enda dag på flera veckor.
dagarna har vart maxade och de här veckorna kunde inte kommit mer lägligt.
förutom jobb har det partajats (hårt!) hos bettan, jag har fått en fru!
kärleksmeddelanden när man kommer hem från jobbet in my heart!
och nu är jag på väg tillbaka till hjärtat av stål.
jag är bra på att ha det!
det passar mig himla bra.
neeeeej
tänkte att your coward heart skulle vara perfekt rubrik.
lite senare vändes allt om, upp och ner.
och det blev inte en passande rubrik bara.
men ahh. gotta say like this:
gotta have an uppehåll.
lite senare vändes allt om, upp och ner.
och det blev inte en passande rubrik bara.
men ahh. gotta say like this:
gotta have an uppehåll.
jag är hos dig..
if only everything took another way
and then it's över (?)
samtalet igår gick ok, bra, lätt.
no problemas där liksom.
märkligt vad man kan trissa upp sig för mindre.
har lite annat att ta i itu med nu också.
och jag tror jag tänker som såhär,
går det fel, då håller jag upp här i två veckor.
för annars blir det lätt lite to much so to say.
och för att vara helt ärlig, oddsen ligger inte på min sida.
(jag tokhatar det.)
byes
no problemas där liksom.
märkligt vad man kan trissa upp sig för mindre.
har lite annat att ta i itu med nu också.
och jag tror jag tänker som såhär,
går det fel, då håller jag upp här i två veckor.
för annars blir det lätt lite to much so to say.
och för att vara helt ärlig, oddsen ligger inte på min sida.
(jag tokhatar det.)
byes
jag-är-med-dig
jag kan inte bestämma mig,
om jag helst ser sverige från sol- eller regnsidan då jag åker tåg.
landskapet, naturen görs väl mer rättvisa i solen
(fast kanske ändå inte iochmed att sverige tenderar att regna bort denna sommaren)
förra veckan var mina närmsta grannar kor och kalvar.
fridfullare djur får man leta efter,
(men om de varit medvetna om vilken sits de befann sig i skulle de nog känt fet stor dödsångest)
vi kan helt klart konstatera att deras lunkande och lugna rörelser tagit emot,
-och för all del lugnat-
all den tankspriddhet som pågått inom mig.
och deras ögon. mer medlidande och ärliga ögon får man leta efter.
jag är fullt övertygad att de förstod allt jag sa, annars kan man bara inte ge såna
jag-är-med-dig-ögon.
om jag helst ser sverige från sol- eller regnsidan då jag åker tåg.
landskapet, naturen görs väl mer rättvisa i solen
(fast kanske ändå inte iochmed att sverige tenderar att regna bort denna sommaren)
förra veckan var mina närmsta grannar kor och kalvar.
fridfullare djur får man leta efter,
(men om de varit medvetna om vilken sits de befann sig i skulle de nog känt fet stor dödsångest)
vi kan helt klart konstatera att deras lunkande och lugna rörelser tagit emot,
-och för all del lugnat-
all den tankspriddhet som pågått inom mig.
och deras ögon. mer medlidande och ärliga ögon får man leta efter.
jag är fullt övertygad att de förstod allt jag sa, annars kan man bara inte ge såna
jag-är-med-dig-ögon.
dagarna back on track in gbg igen har varit oförskämt bra.
jag träffade min kompis louise 9 år på tåget.
där och då var vi ett oslagbart team.
väl hemma var det inte många minuter som spenderades innan det var middag at bjerendals.
en snabb dusch för att sedan hoppa på sista bussen till frölunda.
där har dagarna tillbringats till idag.
i ett för mig okänt hus, okänd soffa, okänd säng. but i love it!
(förutom igår då vi faktiskt vågade oss in till stan..)
om sex minuter ska jag ringa ett samtal. vet inte varför jag är nervös.
but i am.
peace and love
jag träffade min kompis louise 9 år på tåget.
där och då var vi ett oslagbart team.
väl hemma var det inte många minuter som spenderades innan det var middag at bjerendals.
en snabb dusch för att sedan hoppa på sista bussen till frölunda.
där har dagarna tillbringats till idag.
i ett för mig okänt hus, okänd soffa, okänd säng. but i love it!
(förutom igår då vi faktiskt vågade oss in till stan..)
om sex minuter ska jag ringa ett samtal. vet inte varför jag är nervös.
but i am.
peace and love
leave it all behind
jag behöver lite tid att andas.
här går det inte att va.alla tankar, what if, när, hur, finns det en -liten- chans, osv gör mig tokig.
så jag åker iväg några dagar, på obestämd tid i nuläget.
har beställt tåg iväg, men inte hem.
det känns som den bästa lösningen,
för att gå hemma gör mig om möjligt ännu mera knäpp.
och när lusten kommer påträngades då beställer jag helt enkelt ett tåg back again.
visserligen har jag ett jobb att sköta också,
så kommer inte lusten innan dess, så får jag så snällt åka hem ändå.

funderade ett tag på att lämna mobilen hemma också.
men jag vågar faktiskt inte utsätta ödet för det.så den kommer följa med.
om jag inte ändrar mig i sista sekunden,
antagligen inte.
-hannu
it's true life will smile for you
att leva på känslan
idag är det en månad sen vi tog studenten.
och precis som jag sa till min euphoniumlärare då vi stötte på varann i stan en vecka efter studenten.
- det var en skitbra dag, jag tror jag levt på den känslan sen dess.
så skulle jag antagligen inte beskriva det nu,
men lite, ibland, då som nu.






och precis som jag sa till min euphoniumlärare då vi stötte på varann i stan en vecka efter studenten.
- det var en skitbra dag, jag tror jag levt på den känslan sen dess.
så skulle jag antagligen inte beskriva det nu,
men lite, ibland, då som nu.
och ikväll kan det bli en en-månad-efter-studentfest. haha.






when you try your best but you don't succeed
det regnade och var motvind på cykelvägen hem och det var verkligen perfekt.
det hade nästan känts som ett hån ifall solen vågat sig fram efter en sån här dag.
slut är nog ordet som bäst beskriver läget just nu.
ok, jag hatar det
det hade nästan känts som ett hån ifall solen vågat sig fram efter en sån här dag.
slut är nog ordet som bäst beskriver läget just nu.
ok, jag hatar det
nästan helt säkert.
ja så kan det va
tjej cirkus 8 år:
jag gillar nian bara för att om man vänder på den blir det en sexa.
ehh ok.
jag gillar nian bara för att om man vänder på den blir det en sexa.
ehh ok.
det lilla som är så stort
vad gäller aktiviteten idag kan man säga att jag lyckats ganska bra.
nu sitter jag här i väntan på att johanna is coming her way till mig.
någon har fått körkort idag!
så jag har inhyrt en film och bakat kvällen till ära.
inget stort firande, men ändå liksom.
fast först vill jag få mig en liten åktur!
kan fortfarande delge er att det där extremt lilla,
fortfarande är gigantiskt stort i mitt bröst just nu.
peace and love
nu sitter jag här i väntan på att johanna is coming her way till mig.
någon har fått körkort idag!
så jag har inhyrt en film och bakat kvällen till ära.
inget stort firande, men ändå liksom.
fast först vill jag få mig en liten åktur!
kan fortfarande delge er att det där extremt lilla,
fortfarande är gigantiskt stort i mitt bröst just nu.
peace and love
can't take my mind off you
jag såg just en film på youtube där damien rice har rakat skallen!
jag tycker ofta det är skitsnyggt när killar snaggar sig,
men inte damien rice han ska ha det där lite ovårdade ruffset.
det är liksom han. det bara är så!
det är liksom han. det bara är så!
ok, just nu hatar jag det.
galet mycket.
galet mycket.
ge mig din morgon ge mig din dag
jag var på väg att klä på mig.
hade fönat håret (och det händer inte ofta, det säger lite om tidsbristen)
kollat att det fanns pengar på kortet,
ja gjort mig helt i ordning för att åka in till stan.
men så tittar jag ut mitt i all stress
-medan jag tog på mig min klänning- och ser detta regn.
trots att det helst ska aktiveras på hög nivå så pallar jag inte att trotsa detta väder.
jag gör det bara inte.
får se om jag ångrar mig senare.
då rastlösheten och tänkandet kryper mig långt inpå benmärgen.
försöker resonera lite med mig själv.
men visst blir man knäpp av att diskutera med sig själv?
jag ska kolla på film,
försöka äta lite, men det är inte så lockande med en berlinmage i uppror,
och invänta att aslaug pallrar sig hit.
kanske att jag vågar mig ut en sväng om vädret tillåter.
måste nog vädra tankarna lite friskare än att sitta instängd och titta ut.
såg btw foo fighters igår på live earth galan.
det var skitkul att se dem live, även om det var genom tv:n då.
och när jag hörde att pharell williams skulle uppträda,
satt jag som klistrad framför tv:n nån timma eller två till.
-inte för att hans musik tilltalar mig, enbart för att han är så snygg-
men han dök aldrig upp och jag gick och la mig istället.
over and out

hade fönat håret (och det händer inte ofta, det säger lite om tidsbristen)
kollat att det fanns pengar på kortet,
ja gjort mig helt i ordning för att åka in till stan.
men så tittar jag ut mitt i all stress
-medan jag tog på mig min klänning- och ser detta regn.
trots att det helst ska aktiveras på hög nivå så pallar jag inte att trotsa detta väder.
jag gör det bara inte.
får se om jag ångrar mig senare.
då rastlösheten och tänkandet kryper mig långt inpå benmärgen.
försöker resonera lite med mig själv.
men visst blir man knäpp av att diskutera med sig själv?
jag ska kolla på film,
försöka äta lite, men det är inte så lockande med en berlinmage i uppror,
och invänta att aslaug pallrar sig hit.
kanske att jag vågar mig ut en sväng om vädret tillåter.
måste nog vädra tankarna lite friskare än att sitta instängd och titta ut.
såg btw foo fighters igår på live earth galan.
det var skitkul att se dem live, även om det var genom tv:n då.
och när jag hörde att pharell williams skulle uppträda,
satt jag som klistrad framför tv:n nån timma eller två till.
-inte för att hans musik tilltalar mig, enbart för att han är så snygg-
men han dök aldrig upp och jag gick och la mig istället.
over and out
känslan för tillfället är väldigt splittrad
en ny morgon, en ny dag.
familjen har flytt fältet för att åka till landet. adorable!!
här är jag kvar med min berlinmage och ett hjärta som slår allt för fort, för ofta.
och som snart (?) krossas i tusen bitar
jag vet inte om jag ska säga att det är ensamt, men lite ensamt är det allt.
jag är van vid att det brukar vara tre hemma exkl. mig iaf.
fast det är asgött, (den enda jag verkligen saknar är väl lillebror isf).
ska försöka känna efter lite how the läge is,
blir det inte värre än såhär beger jag mig nog ut till marstrand och instön idag.
det var ju det där med aktiveringen igen.
det är bäst att hållas aktiverad!!
det är ju en märklig tid just nu,
och känslan för tillfället är väldigt splittrad.
det känns som om alla gråskalor inte finns mer,
allt är svart eller vitt -vilket det ju inte alls är egentligen- på insidan.
det gör en självklart väldigt trött ibland, jättedepp stundtals och total lycka då allt vill sig väl!!
och just den där känslan av lycka, den går inte att betala i pengar asså.
jag kan fundera på vart mina tankar varit nu om det inte sett ut som det gör.
hade jag ångrat mig för att jag inte gjort nåt, eller hade jag glömt bort det helt totalt och gått vidare.
ingen ide att spekulera för jag kommer ju aldrig få reda på det.
men jag kan fråga mig ibland om det är värt det, all denna tid som läggs åt det lilla.
som för mig är större än det mesta annat just nu.
fick perspektiv på det under kanske tio minuter i onsdags.
tyvärr kommer jag inte tillbaka till det tillståndet igen ser det ut som.
kanske om nån vecka eller två?
-hannu
familjen har flytt fältet för att åka till landet. adorable!!
här är jag kvar med min berlinmage och ett hjärta som slår allt för fort, för ofta.
jag vet inte om jag ska säga att det är ensamt, men lite ensamt är det allt.
jag är van vid att det brukar vara tre hemma exkl. mig iaf.
fast det är asgött, (den enda jag verkligen saknar är väl lillebror isf).
ska försöka känna efter lite how the läge is,
blir det inte värre än såhär beger jag mig nog ut till marstrand och instön idag.
det var ju det där med aktiveringen igen.
det är bäst att hållas aktiverad!!
det är ju en märklig tid just nu,
och känslan för tillfället är väldigt splittrad.
det känns som om alla gråskalor inte finns mer,
allt är svart eller vitt -vilket det ju inte alls är egentligen- på insidan.
det gör en självklart väldigt trött ibland, jättedepp stundtals och total lycka då allt vill sig väl!!
och just den där känslan av lycka, den går inte att betala i pengar asså.
jag kan fundera på vart mina tankar varit nu om det inte sett ut som det gör.
hade jag ångrat mig för att jag inte gjort nåt, eller hade jag glömt bort det helt totalt och gått vidare.
ingen ide att spekulera för jag kommer ju aldrig få reda på det.
men jag kan fråga mig ibland om det är värt det, all denna tid som läggs åt det lilla.
som för mig är större än det mesta annat just nu.
fick perspektiv på det under kanske tio minuter i onsdags.
tyvärr kommer jag inte tillbaka till det tillståndet igen ser det ut som.
kanske om nån vecka eller två?
-hannu