ok jag vet absolut ingenting
jag antar det är dags att konstatera att berlinmagen is on g igen.helt ärligt så börjar jag bara bli liite trött på den.
vad händer annars kära vänner.
ehm jag vet nog inte själv.
precis som det nämnts flertalet gånger innan vet jag ingenting.
ovissheten kills.
samtidigt så, när jag vänder på det mår jag bra.
och ett litet strå av hopp finns inombords.
fast vågar man verkligen tro på det,
för visst är det så att fallet blir så mycket större,
då man verkligen vågar tro.
ibland kan det kanske vara den stora tron som behövs för att det ens SKA funka.
och visst är det märkligt just nu vill jag inget annat än bara lägga allt i hoppet.
men det går ju inte. för det är så ovisst. FÖR ovisst.
jag har försökt aktivera mig någorlunda de senaste dagarna.
annars tillbringas all tid av att jag funderar, spekulerar och får lite för mycket av allt.
i onsdags begav vi oss ut till marstrand och instön, mucho trevligt.
igår var det jobb från 11- 20.30 inkl. en bit paj. (det var typ det enda jag åt igår,
vet inte om det spelar in till dagens berlinmage)
på kvällen begav vi oss ut en sväng, det blev inte så väldans sent men natten är ung som det så fint heter.
inte mycket sömn so to say.
jag stod upp (nästan) konstant från klockan 10 - 02 igår, vilket ledde till helt utmattad kropp.
jag minns nog inte senast det var så skönt att lägga sig.
vi bråkade inte ens om täcket, det säger väl allt om hur trött man kan vara!!
det är fredagskväll och tanken var väl att vi skulle bege oss till henriksberg.
det är frågan om i nuläget asså.
allt det där jag aldrig ger dig
men du jag ger dig min morgon
jag ger dig min dag
tom paxton/ fred åkerström har satt ord på mina tankar.
what if
eller inte. jag vet faktiskt inte just nu.
idag dras det ut till marstrand och sen instön.
det ska nog bli trevligt. gött i vilket fall som helst.
först tänkte jag dock slå en pling till bettilino och hoppas på att hon
1. är vaken
2. mår bättre
jag behöver nog mest prata med nån som bara kan ge mig ett tillfälligt lugn.
jag kan bara inte släppa det liksom.
det är ju sån jag är, "på gott och på ont"
haha, den funkar jämt.
fatta vad många "tänk om -" tankar som cirkulerar i huvudet nu.
gaaaaaaah!!!!
miracle drug
Spend the day there.
To hear the things you haven't said
And see what you might see
I want to hear you when you call
Do you feel anything at all?
I want to see your thoughts take shape
And walk right out -U2
ok. helt seriöst, en av deras bästa låtar ever
this month are for real
juni 2007 har nog varit den längsta månaden i hela mitt liv.
berlin, student - trädgår'n, henriksberg, nätter på instön, chez amis.
ja, det har sannerligen varit världens längsta juni.
och kanske bästa (?)
vi hoppade på bussen 02.12 för att hinna med bussen så vi är hemma innan 3.
eftersom bussen är en minut sen möter vi bussen vi egentligen ska sitta på, på torget.
det blir till att ta vagnen hem till tove.
och en promenix på 20 minuter. i hällregn.
jag hade helt seriöst inget plagg som inte var blött.
jackan satt som en baddräkt, det var små pölar i skorna,
och väskan var hela den en enda stor vattenpöl.
vi var hemma halv fyra.
och nu är jag här.
men en mage som gör uppror i (numera) vanlig ordning.
men det gör inget.
för annars är känslan i magen övervägande bra.
ok, gotta admit. jag tokgillar det.
fire fire
förstår ni hur jobbigt det är att vara mig haha,
när det ständigt är denna ovisshet,
och denna starka upp eller nergång.
och nej,
jag ska inte banga nu.
coward heart
det är så konstigt.
jag tror inte jag förstår att det är jag själv som lever mitt liv.
för tillfället.
det är så konstigt.
det är så mycket som är så annorlunda,
och så mycket som inte går att förutse.
varje dag ligger det och väger lite i att jag gillar det,
eller inte gillar det.
just nu gör jag det inte.
the spärrar is lost liksom
ok, jag vet inte om vi ska kalla mig tragisk,
eller om det är något helt annat.
men sen studenten har det börjat gå utför.
alla spärrar har släppt.
och min värdighet som människa finner vi i papperskorgen under diskhon.
bland alla slemmigt skräp typ.
det är nästan så jag knappt kan låta bli att fnissa bara jag tänker på mig själv.
bara en sån sak.
men men, för tillfället funkar det.
peace and love
the känsla i magen
jag kan inte svara på om känslan i magen just nu är nervositet eller nåt annat.
jag har iaf inte hunnit trigga upp mig så mkt,
som jag antagligen skulle gjort om läget inte var som det var.
så på det sättet är det ganska bra, att jag just nu inte orkat lägga tid på att bli nervös.
men annars så vet jag inte.
detta eviga vägandet framochtillbaka gör mig lite smått trött.
även om jag kanske gillar det litegrann.
för det är ju typ nån spännning nånstans.
tror jag.
nyvaken
och fick frågan vad jag skulle göra idag blev svaret
- jag har vart på marstrand nu ett tag, så jag måste sova lite tror jag.
sömnen har blivit lite av en bristvara under veckan.
inte visste jag hur rätt jag skulle ha.
nu är jag nyvaken, för fjärde gången idag.
lite rädd typ
jag har aldrig direkt firat midsommar sådär. har ätit jordgubbar typ.
ibland tror jag nästan jag börjar få samma känsla i kroppen som innan vår konsert.
just det där att shit jag vågar inte längre. jag lägger ner.
visserligen blev det en konsert, och jag är glad att den blev av.
men jag har lite samma feeling i kroppen nu.
kanske dags att hoppa av tåget innan man åker för långt.
eller så är det precis det man inte ska göra.
åker man inte tillräckligt vet man aldrig hur det kunde bli.
och kanske om det inte blir bra drar man någon lärdom av det.
men just nu vet jag inte.
det är så fruktansvärt mycket lättare att dra i nödstoppet liksom.
fast väldans fegt.
det btw precis fem månader sen vår konert idag. oj.
årets gunnebosång
The very thought of you makes my heart sing
like an April breeze on th ewings of spring
and you appear in all your splendor
my one and only love
the shadows fall and spreid their mystic charms
in the hush of night while your in my arms
i feel your lips so warm and tender
my one and only love
the touch of your hand is like heaven
a heaven that i never knew
the blush on your cheek
whenever i speak
tells me that you are my own
you fill my eager heart with such desire
every kiss you give set my soul on fire
i give myselt in sweet surrender
my one and only looooooooove
- Robert Mellin & Guy Wood
du och jag här igen
det går inte att definiera riktigt om det är bra eller dåligt.
om det är tid att hoppa högt av glädje eller dags att lägga sig med täcket över huvudet.
antagligen väljer jag att hoppa högt, men man vill väl inte hoppas på för mycket heller.
något som är säkert är däremot att det blir min andra tripp till instön ikväll.
denna gången blir det inte en utan två nätter hemifrån.
det är asgött må jag säga.
något som dock är irriterande är att jonathan j. har tagit bort sin hemsida helt.
vissa kanske tycker myspace räcker, men nej. jag föredrar både och.
nu ska jag typ gå och dra nåt gammalt över mig.
jag är sjukligt trött och har precis legat och sovit.
det går bra nu
det är en märklig tid just nu.
jag kan nog inte sammanfatta det på annat sätt.
men det känns mestadels väldigt bra.
imorgon är det en vecka sen studenten.
denna veckan har varit en aslång vecka,
men det har också varit på ett bra sätt.
som sagt, det är mycket som kan sägas på ett bra sätt.
night folks
ovissheten kills
det är nästan så jag blir galen.
jag vill bara få veta!!
samtidigt så ligger det kanske lite charm i det..
-hannu
den ständiga väntan
kanske en himmel blå ovanför himmel grå
- jonathan. j
just nu stämmer nog inget annat in bättre..
studenten, ahh vilken dag!
han fick pris för att ha varit en bra kompis ( < -- in my heart)
och han vann en annan tävling så han kom hem mycket rikare än när han gått hemifrån.
man blir stolt för mindre.
själv sitter jag här och är helt slut. och helt tom.
jag fick en berlinmage igen, morgonen efter studenten.
hemma hos johannas syrra där det inte ens sovits två timmar.
sen var jag vaken so to say.
för att undvika alla detaljer,
men när allt som finns inuti kommit ut
och det bara är vatten kvar som ändå ska ut känns det inte toppen.
fast det är ju bara att tacka och ta emot att det inte kom en dag tidigare!!
ahh vilken dag!
studenten, shit asså! det var asgrym för att ta det kortfattat.
vet nog inte vart man ska börja och sluta för att sammanfatta dagen,
det är så mycket man vill få med, samtidigt som allt skulle bli på tok för långt att läsa.
när vi står i mellandörrarna till cafeet och det snart är vår tur att springa ut.
det går varken att stå still eller vara tyst.
jag tror jag står med handen för munnen och skriker nästintill konstant.
sen höll jag och tove det stadigaste greppet som finns och sprang ut till världen!
jag gjorde en favorit i repris, börjar bli bra på detta nu,
precis när ställer oss i kö för att komma in på trädgår´n kommer jag på att jag glömt leg.
så min privatchaufför kommer och hämtar upp mig igen och får med sig en johanna i bilen.
väl framme igen blir det en skitbra kväll och natt.
känslan, stämningen, ahhhh.
låt mig säga som såhär när jag och johanna väl kommit fram till lägenheten,
släcktes lampan vid halv sex. vid sju vaknar jag igen och magen är messed up. adorable!
och sen somnar jag inte om igen, det går liksom inte.
men ahhh, vilken lycka!!
i made it!! finally!
min student
wiiiiiiiiiiiiie!!!
someday baby
halsen är något rosslig om jag får använda mina egna ord.
men vadå, man är väl hård.
det känns lite konstigt.
eller väldigt konstigt om jag ska vara riktigt ärlig.
detta var ju verkligen den sista konserten såhär.
värst vad allt tar slut.
det känns ju skittrist att inte sjunga på något organiserat sätt till hösten verkligen.
fast vem vet, det kanske blir så ändå till slut.
let's say like this
jag vet att man inte borde göra det heller,
men ibland hade man kanske hoppats på något mer.
då lyckan är på topp
det fetaste leendet och det ärligaste skrattet denna veckan,
var helt klart då jag såg lillebror på mölndals station.